Årskrönika 2016

Jag såg en väldigt fin bild på Facebook hos en av mina vänner bara någon dag före jul. 

Ett par vita lovikkavantar, ni vet den där sorten som mormor stickade åt oss som barn, ligger korslagda på en snöklädd gärdsgård. I bakgrunden syns ett grått knuttimrat hus, färgat av tidens tand. Snön yr i luften. Med en liten gårdstomte i grå rock och röd luva i bilden så skulle bilden kunnat varit hämtad från Jenny Nyströms värld. 

Bilden viskade julstämning även utan tomten, förmedlade lite av barndomens jul till dofter från nyuttagen skinka, kanel, glögg, marschaller, skumtomtar och Trio mé Bumba i Yngve Stoor's klassiker Sjömansjul på Hawaii. Tänk va en bild kan få oss att minnas.

Jag bläddrar och funderar, vilka minnen som sticker ut från året som gått?
Mina vänners sjösättning av deras nya båtar är ett sådant. Att se på när gashandtaget förs framåt och det bär iväg, dom leendena är obetalbara. Mindre kul var dock dofter av brandrök, men allt slutade lyckligt och båten var snart tillbaka i sjön igen.
Minns gäddsäsongen och då speciellt våren som var riktigt bra.  Eller som när kära vänner var på besök redan i början av året på havsöringsfiske och båda kunde kroka fisk. 
Resorna till Jämtland blir alltid minnesvärda och de första krokade öringarna i Skeboån under provfisket kan ni tro är väldigt speciella.
Visst är det konstigt hur lika och samtidigt hur olika vi ser på bilder, minnen, upplevelser eller äventyr och med vilka känslor vi kopplar samman bilder och minnen.
Det jag ser är kanske inte samma som du ser.
Det goda som jag minns kanske inte är det som du skulle satt i första rummet.
Det gångna året har jag laddat "mest-minnen-när-jag-dör-kontot" med många sådana minnesvärda stunder. Allt förenat i kärleken till flugfisket, naturen och vänskapen.

Nu återstår endast några få timmar innan vi tar steget in i 2017.
Vad kommer detta år att föra med sig tro?
Lyckligt ovetande sammanfattar jag 2016 i ett litet bildspel och hoppas att det kommande året kommer att innehålla minst lika många fina stunder. 

Så till sist, till alla er som varit en del av mina små äventyr under året vill jag rikta ett speciellt tack och hoppas att vi snart möts igen. 

¸.·´¯`·.¸¸.·´¯`·.¸>< ((((º>

True Moments och God Jul

Årskrönika, jo jag vet, alla gör den men jag undrar om jag inte istället från och med nu ska kalla den för True Moments, för det är precis det som det handlar om för min del.

Jag håller på med världens bästa hobby och genom den har jag fått uppleva just en hel massa med 'true moments'.

Och det oftast tillsammans med goda vänner, som om de inte fanns där skulle gjort mitt år långt mera trist.

En av min vänner brukar skoja och säga,
- Du är ingen fiskeguide, du är en upplevelseguide!

Nu gick han fisklös på just den resan vilket kan ha haft någon form av inverkan på hans omdöme och efterföljande uttalande, men jag undrar om jag ändå inte är lite stolt över det. Kanske skall sägas att vi tillslut lyckades locka några gäddor att ta även hans flugor, men jag är nog beredd att behålla ordet upplevelseguide, för på något sätt beskriver det min syn på hur en fiskedag med goda vänner skall vara.

Nåväl, jag väljer att öppna detta inlägg med en bild som säger en hel del om hur jag skulle vilja öppna alla dagar. Bilden är tagen vid årets första resa till Idsjöströmmen dagarna efter midsommar.

Dagarna och nätterna i Idsjöströmmen innehåller allt det där jag vill ha utav några fiskedagar, vi fick återigen umgås med Elving & Co och Familjen Skagersjö efter att inte ha setts på något år. Fisket var som vanligt, höll jag på att säga, bra nattetid, men det var dagfisket som var riktigt kul. Strömmen höll mycket vatten och därmed fanns fisken nära stränderna, oftast under något uthäng från stranden. Jag hade turen att under ett fiskepass kroka 3 kanonfina harrar kring 50cm och avslutade sedan den dagen med en riktigt fin fisk på 55cm. Som sagt, nätterna brukar vara bra, men detta året var det dagfisket och de där fyra fiskarna som jag kommer att minnas nu när den s.k vintern har kommit. Vinter och vinter, på midsommarafton i Roslagen i år så hade vi 9 grader varmt, i helgen den 4;e advent hade vi +13. Men jag är inte orolig, farbror frost dyker nog upp var det lider.

Blidö-Matte under kvällsfisket

Blidö-Matte hittade även han fin strandnära harr

God mat och sällskap

 får mig både mätt i magen och i själen.

Ny i strömmen detta året var Daniel.
Som efter lite guidning från Jennifer och oss krokade
harr som om han inte hade gjort annat.

55cm Lady of the Stream

Vi var som vanligt tillbaka igen i september för den årliga höstresan. Vädret var också det som vanligt, lynnigt, ömsom blåst, regn och lite sol. Men med korkhandtag i handen och en fluga längst ut gick det ingen nöd på någon av oss. Fint fiske och den resans vackraste fisk stod Granaten för, med sin öring på 1,5kg.

Foto: Granaten
1,5kg guld i håven 

Fluganberg kröker spö

Samlingspunkt

Läs mer på Idsjöströmmen sommar eller höst

¸.·´¯`·.¸¸.·´¯`·.¸>< ((((º>

Regnbågsfiske på hemmaplan, nja det är inte min favorit, men på våren kan det vara kul att lägga torrt på vakande båge, så det blev i alla fall en resa dit i år.

Granaten med pigg båge

Två skönheter i samma bild

Regnbågsfisket i all ära, då var Hedströmmen en långt mera trevlig upplevelse. Jag hade haft besök tidigare under året av Esa och Ola och nu var den min tur att åka inåt landet och titta på ett av deras vatten. Så första dagen på semestern satte jag mig i bilen och rullade mot Västerås, för vidare färd mot Hedströmmen. Glatt överraskad var ordet. En liten fin å, med små strömpartier och en omgivande natur som fick mig att tänka på mina jämtländska drömvatten. Första turen gav mest kontakter med åns öringar men redan någon vecka senare hade lyckats sälja in ån så pass att jag fick med mig Granaten och Fluganberg plus Anneli och Karina. Denna gång tog öringen också. Dit blir det fler besök.

Esa nedströms ett av fallen

Hedströmmens guldbukar

Nu hade den tiden på året kommit för The Paradise, eller Ottsjö som byn heter. För 48;e året i rad och det är inte utan att jag funderat på hur det skulle kännas om jag inte kom dit ett år. Men tro mig, jag tänker inte chansa. Jag behöver luften, fjällen och vännerna där uppe, där går min laddare i botten och tankad med energi klarar jag sedan hela vintern.
En synnerligen trevlig skara omgav mig under veckan, då Fluganberg och Granaten fanns med, men där också JP och Inspektör'n gjorde gruppen komplett, för det vackra i sällskapet stod Candella. Om Öringracet 2014 regnade bort, så var 2015 dess raka motsats. Det blev lägereldarnas och de tappade öringarnas vecka som avslutades med ett otroligt vackert norrsken. Dessa dagar, i det här sällskapet, gör jag mer än gärna om, igen och igen. Det kan inte bli sommar snabbt nog.

Fiskevänner

JP on the rocks

Vill du läsa mer om veckan, så hittar du det här. Ottsjö 2015

Hemmavid då? Ja, där är det gädda på fluga och den ständiga jakten på öringen som upptar den mesta fisketiden. Flugfisket på gädda startade tidigt i april med några dagars vadade längs kusten innan båtarna kom i vattnet. Att vada sig fram på grunt vatten där gäddorna bokstavligt talat hugger kring fötterna på oss är riktigt kul. När det sen är dags för dem att gå upp och leka brukar vi vada iland och låta dom få vara ifred.

Grunt vatten och stenhårda hugg, sånt gillas

Esa och Ola under ett av besöken i våras.

Vi deltog  som Team i två gäddfisketävlingar utan någon större framgång direkt. Tävlingen på våren blev en tung historia, då den hårda blåsten gjorde det svårt att komma åt fisken med fluga men vi fick fina revanscher på oss själva då vi senare under året på en fisketur, inom en dryg halvtimme, tog två fina fiskar på 6 och 8 kg.

Fluganberg med 6kg höstgädda

Jag själv med en fin fisk på 8kg

18;e oktober och Esa fick vara med på kanske den finaste 

dagen under hela året i skärgården.

Innan vi sedan tog upp båtarna i november så hann vi med några turer i jakten på pärlan bland våra skärgårdsfiskar, havsöringen. I Jämtland så är det guldet man jagar, i Roslagen är det silver som ger vinst. Vi hade fina kontakter och Fluganberg var den av oss som tillslut landade en fin fisk på dryga 2,5kg. När väl båtarna lagts i vinterdvala så fortsatte fisket från land. Flera fina kontakter även där utan att kunna lägga någon i håven.

Fluganberg lever på hoppet

2,6kg silvertoped

En dag på kusten kan vara solig och.....

.....och alldeles underbar.

Jag har sagt det tidigare, jag sysslar med världens bästa hobby och jag får dela den med människor som jag trivs med, vad mer kan jag begära av livet och året som gått.
Det finns tuffa dagar i allas våra liv, och det är just då som ett spö över axeln, en panna kokkaffe över öppen eld och några skratt eller sköna naturupplevelser är precis det som behövs för att lyfta dagen.
Tack till er som följt eller som jag fått följa under året, må vi snart stå där igen.

Till sist, jo, det skall alltid vara något jag vill säga innan jag stänger ner året som gått och startar upp ett nytt.
På sistone har jag läst i olika forum om bojkott, speciellt aktivt har det varit när det gäller Jämtland och Långforsen. Såklart är jag väldigt emot planerna på en utbyggnad av Långforsen och naturligtvis för de insatser som nu görs för att hindra det, men det innebär inte att jag kommer att sluta åka till Jämtland för det, snarare tvärtom. Nu om någon gång behövs jag och många andra där.
För det är genom närvaro som vi kan påvisa, upptäcka och försöka påverka sådana här fasoner till det positiva. Det är inte Jämtland och folkets fel att företag som Jämtkraft vill bygga ut strömmarna där.
När jag bojkottar, då är det platser där s.k sportfiskeföreningar eller fiskevårdsområden deltar i aktivt i liknande planer eller motsäger sig vandringsvägar bara för att fisket just nedanför deras kraftverk skulle påverkas till det sämre, allt enligt dom själva, min åsikt är den rakt motsatta i just den frågan, ingenting blir någonsin sämre av en fiskväg.
Sådana platser får inte mig som besökare. Valet är som sagt fritt, men jag kommer, trots mitt motstånd mot utbyggnader, att åka tillbaka till Jämtland.
Tidigare i år skrev jag några ord om hur vi som sportfiskare borde agera i ett inlägg jag valde att kalla 6 miljoner timmar. läs gärna det.
Jag förstår att man känner att bojkott är den rätta vägen, och jag tänker inte försöka ändra på det, valen står varje människa fritt, men som sagt, jag kommer att fortsätta åka till Jämtland, och jag kommer att fortsatt försöka påverka när jag ser något som jag upplever som fel. Och med mitt sätt att se det, så gör jag det bäst genom att vara på plats.

Nu så mina vänner är det så dags, Benjamin syrsa och jag skall nu.....

Jag vill önska er alla en synnerligen 

God Jul & Ett Gott Nytt År

¸.·´¯`·.¸¸.·´¯`·.¸>< ((((º>

You find me where the river flows and the dreams never ends

  

Årskrönika 2014

Då är det dags att sammanfatta fiskeåret 2014.
Ett år som fiskemässigt verkligen har varit upp och ner, då hälsan bland annat satte stopp för en av turerna upp till mitt kära Jämtland.

Vinter, snöstormar och is gjorde att vi kom igång sent med kustfisket och det var inte förrän i början av februari som vi tillslut tog oss ut till havet, men de få turer som blev gav ändå några öringar.

I mars drog så gäddsäsongen igång på riktigt, i det kalla vattnet så krokades nästan 110 gäddor på fem försök, iförda vadarbyxor, alla på flugspö. Toppen blev Fluganbergs fina gäddmadam på 111cm.

 

I slutet av april så var de så dags för Roslags Pike 2014, en gäddtävling som till detta år lockat hela 55 team till Grisslehamn, varav Team Rospiggen Fiske var ett av dessa.

Fluganberg, jag och Granaten hade en tuff start på dagen, men tillslut lossnade det, eller rättare sagt så fastnade dom, och ett tag var vi uppe på pallplats men föll sedan tillbaka till en slutlig 7;e, inte illa då vi körde på med våra flugspön trots motståndet av hinkvis med jerk´s och allsköns tunga gummibeten.

Det blev någon tur till under maj i skärgården innan kroppen sa ifrån och jag fick lägga allt fiske på hyllan, så när som på en tur för lite strömmingsfiske.

Så när fiskegänget packade för den årliga Jämtlandsturen till Idsjöströmmen så fick jag vackert stanna hemma och försöka kurera mig.

Först i slutet av juli, efter nästan 80 dagar utan fiske kunde jag lätta från bryggan och fara ut i skärgården igen, då på lite abborrfiske.

Blev några turer till under juli och augusti utan att det egentligen lossnade ordentligt med fisket på abborre, det varma vädret och den totala avsaknaden av vind dagtid gjorde det svårt att komma ner till de randiga med flugorna. De som körde jigg och spinnare kunde samtidigt rapportera mycket bra fisken efter dem. Så till nästa år blir det att utveckla ytterligare för att kunna komma ner till fisken med flugorna och samtidigt ha kvar gången och kontakten med flugan.

Återkommer i frågan.

I augusti var det äntligen dags, den första turen till Jämtland. Vädermässigt kanske inte den trevligaste veckan jag haft längs mina drömmars åar, men ärligt talat, för mig handlade den veckan inte om vädret eller jakten på fisken. Jag ville upp, träffa vänner och umgås och jag ville se vaket igen.
Regnet vräkte ner i stort sett varje dag, men det var en underbar vecka.

 

Gäddfisket hemma blev ungefär som efter abborren tidigare, svårt att få de där större då vattnet höll badtemperaturer långt in i september och fisken stod djupt.
Och efter att ytterligare en tur till Jämtland och Idsjöströmmen sista helgen i september så var den säsongen avslutat. Jag hann knappt börja den, innan den var slut, inte undra på att det fanns en stor dos vemod när jag hoppade in i bilen och for hem igen efter några fina dagar i strömmen, blåsiga och regniga, men fina.

 

 

Oktober fiskemässigt, skralt då mer tid lades på att bevaka Skeboåns leksugna öringar, men två händelser sitter var i minnet, den 20-30minuter långa drillningen av en riktigt fina gädda innan kroken gick av och sen när vi åter som Team deltog i en gäddtävling denna gång i Hargshamn. Med bara 15cm kvar till pallen så placerade vi oss som 6;e lag av de dryga 50 som kom till start. Denna gång med fluga plus ett drag från forntid, som fortsatt levererar. Fluganberg kunde inte vara med denna gång, så istället klev Blidö-Matte in med sitt specialdrag.

Det blev någon tur till i skärgården innan båten slutligen togs upp och säsongen 2014 avslutades med några turer till kusten i jakten på havsöring. Ingen krokad med några kontakter.

Fiskemässigt finns naturligtvis mer att uppleva efter en sådan här delvis söndertrasad säsong, men då jag kom ut passade jag på att njuta dubbelt istället. Men allt är inte fiske, det kan handla om fisken också och jag tänker ju naturlitvis på vårt projekt kring Skeboån och dess havsöringar. Vilket otroligt år det varit, där vi fortsatt att rida på framgångsvågen och där öringen inte varit sen att svara på vårt arbete. 2013 års rekord vid lekgropsinventeringen på hela 30 gropar överträffades med råge då vi första advent räknade in närmare 50 lekropar.

Vad önskar jag då inför 2015?

Jag önskar att alla vi som håller på med detta, den bästa av hobbys, att vi också ger en del av vår tid till arbetet för våra fiskar.
Vi tar allting för givet stundtals och ser det som en självklarhet att sjösätta våra båtar eller kliva i våra vadare och sedan fara ut och svinga vad helts i spöväg som vi vill hålla i våra händer.
Jag följer en hel del forum och måste ärligt säga att debatten är lite sned tycker jag.
För där pågår vilda diskussioner om huruvida någon tar upp en fisk då och då och ord som C&R blir mer till en svordom än till något som borde vara positivt.
Tittar man sedan på samma forum där någon försöker dra igång en tråd om fiskevård, ja då lyser folk med sin frånvaro.

Vi måste inse att hemma i soffan eller framför datorn kommer vi aldrig att kunna göra något konkret för vårt liv i vattnen runt om oss, vi måste ut, vi måste kliva ner i den lilla ån, bäcken eller sjön för att göra direkta åtgärder. Vi måste svettas och bli lite skitiga för att sedan kunna njuta den dagen då vi är tillbaka och har bytt spadens kalla handtag mot kork. C&R är sedan sättet vi använder oss av för att fortsatt vårda det vi tillsammans skapar och bygger upp.

Jag läste en tråd under senare delen av året, där en yngre kille ville visa upp sin fångst efter att ha givit sig in i detta med gäddfiske för första gången, och sällan har jag sett en person sågas som just han. Gäddan återutsattes, men det spelade ingen roll, för han lyfte gäddan fel, han höll den för högt över vattnet osv osv, ja han gjorde alla fel man kan tänka sig tydligen, allt enligt detta forums medlemmar. Ingen av dessa, som jag valt att kalla dem angripare, gjorde nog någon reflektion bakåt i tiden och hur det själva säkert gjorde vid sin första landning av gädda.
Jag hoppas verkligen att killen fortsatte med sitt fiske, detta trots dessa påhopp.

Det jag vill säga är att, ut istället, ta tag i en spade, anmäl dig till något projekt i närheten eller varför inte starta upp ett eget. Brinner du för gäddan, ta dig ut i vår och titta var gäddorna håller till för sin lek, hör dig för hur det var förr och sätt sedan igång något för att förbättra för den och många andra av våra arter. Först därefter så sätter i oss i olika forum och diskuterar och istället för att läxa upp varandra, lär ut, sprid kunskap och delge dina egna erfarenheter eller ta del av andras.
För hur det än är, tar vi våra vattendrag och livet däri för givet så finns snart inget kvar att hålla på rätt sätt eller släppa tillbaka.
Mitt tips, kontakta länsstyrelsen eller sportfiskarna där du bor, hör efter om det är några projekt på gång och som behöver hjälp och ge dig sen in i detta med att vårda din hobby hela vägen ut, det är en av mina stora drömmar inför 2015.

Jag drömmer naturligtvis om att få fånga en riktigt fin och blank havsöring längs vår kust här i Roslagen, så är det. Och jag kan lova dig, jag gör det inte genom att kasta mig över mina sportfiskande vänner med spott och spä för att de möjligen tar med sig en öring hem då och då, jag gör det genom att vara en del i det arbetet jag gör tillsammans med mina vänner i projektet kring Skeboån. Om någon sen inte följer de regler som finns kring den ån, så gäller först att informera och lära ut dessa, följs de inte då, ja då har jag faktiskt rätten att ta till grövre ord, men det är klart, då är det inte heller fråga om några sportfiskare.

Andra mål då?
Ja precis som många andra säkert, så önskar jag mig många och trevliga fiskepass tillsammans med mina vänner runt om i landet, där det goda samtalet, humorn och fisket fyller lika stora delar av vågskålen.

Därmed så är denna årskrönika klar och jag vill passa på att önska er alla ett 

Gott Nytt Skitfiskeår.

Och till er, mina fisk- och fiskevänner som på ett eller annat sätt förgyllt detta år, vill jag rikta ett speciellt tack, ni gjorde så att detta tillslut blev ett mycket fint år och jag hoppas att vi snart ses igen.

Ett speciellt tack till dessa två, som är med mig i vått och torrt.

¸.·´¯`·.¸¸.·´¯`·.¸>< ((((º>

Fjällfiskesäsongen 2013

Okej, jag vet hur lyckligt lottad jag är som har fina vatten bara en mil från ytterdörren, havet och skärgården är en underbar plats att tillbringa en dag i, men......någonstans inom mig så finns alltid längtan norrut, till fjäll och dal, till klara strömmar, myggen och knottens förlovade land men främst, till öringens dalgång, där den irriterat försvarar sin ståndplats i strömmen eller där den kryssar runt på solbelysta grusbottnar i jakten på stigande insekter.
Jag blir inte hel förrän jag haft mina dagar och kvällar tillsammans med den gäckande öringen.
Det är otålighet samtidigt rofyllt, det är spänning och jakt i samma mening som stillhet och ro.

 

Två bilder som är ett försök att beskriva den inledande texten

Veckan efter midsommar och vi landar som vanligt, kan jag väl säga nu, efter att ha åkt med några år nu till Idsjöströmmen i Gimån. Mina sista kast innan resan var med gäddspöt, så det är inte utan att man nästan skickar den lilla femman rakt ut i strömmen vid de första kasten. Rapporterna viskar om lite segt fiske och detta på grund av lite för kallt vatten och i övrigt kylig vår.
Vi några ganska blöta dagar vid strömmen, så pass att vi fick vi bryta vår tältförläggning och flytta in på Kullagården.
Sammanfattningen då av dagarna var att det vände tydligen samtidigt som vi landade vid ån, dagarna var lite sega med Idsjöströmmens mått mätt, men nätterna, det stod fisk nästan överallt.
Dom riktiga topparna uteblev, men mycket fisk från 45cm och upp till dryga 50cm steg vid våra nattliga fisken.
(Länk till hela inlägget)

Elving & Co var vårt trevliga sällskap allt som oftast i vindskyddet

 

Första försöket till morgonkaffe gick om intet, men i ett av uppehållen så fick vi fart på pannan.

Granaten och Blidö-Matte

Lunchrast á-la Idsjöströmmen

 

Vi fiskar oftast sparsamt dagtid, och då finns tid över för annat, som att filma strömmens innevånare
(Klicka på kugghjulet, välj 1080HD och starta om filmen för bättre kvalitet)

 

 

Vackra Jungfrusländor i strandkanten

Blidö-Matte i acton

 

Kort stopp vid Stavreströmmen för vidare färd mot Västra Jämtland
T.h Bäckslända modell stor

 

Vi lämnade Gimdalen bakom oss på lördagen och fortsatte mot västra Jämtland och för mig kända fiskestigar. Det blev några riktigt fina dagar där både jag, Fluganberg och Granaten fick känna på lite tunga gung i spöt utan att lyckas landa någon av dom.

(Länk till hela inlägget)

Kända fiskestigar

 

 

Vackrare blir inte en fisk

Ögonblicksbild på Granaten, då en riktigt fin öring hugger samtidigt som jag höll på att fota honom

 

Magic Place

Fiskbröder

Åker hem till Roslagen, jobbar några få veckor, men sitter snart i bilen tillbaka norrut igen.
Denna gång med mina egna söner som sällskap och i bilen bakom deras farmor och hennes sambo.
En ren generationsresa helt enkelt.
En resa som gav flera trevliga möten med nyfunna fiskevänner, men också återseende av gamla vänner.
(Länk till hela inlägget)

 

T.v Inspektör´n vid ett av åns vackrare stryk och t.h yngsta sonen

Utanför stugan

En kväll att minnas

 

T.v Flugbindar duon, en farlig kombo för Mr Trout och t.h fotar yngsta sonen mig och en öring

 

T.v Farmor tillbaka med äldsta sonen från hjortronmyren lagom till lunchen

och t.h Johan som jag fick äran att lära känna då vi delar samma intresse för fiskevår

Flugbindar´n och jag gjorde ett kvällspass tillsammans

Äldsta sonen tar igen sig efter hjortronsök med farmor

 

T.v tjuvstartade lite innan Inspektör´n och Lunkan kom på plats och t.h Lunkan landar fin öring när skymning blivit natt

Årets sista fjälltur tog oss till norra Dalarna för några dagar hos Henrik på Lövåsgården och fiske i Grövlan bland annat.
Det var första gången för mig i området, men inte sista. Henrik visade oss delar av Grövlan men tog oss också runt till ytterligare några mycket fina vattendrag.
Vi var där sent på säsongen, och vädret visade sig från sin allra finaste septembersida, kanske lite för fint för att lyckas lura den större harren, men så var ju också förstagångare och det tar tid att lära sig ett vatten. Och vi brukar springa om varandra i Jämtlandsfjällen, men det var i Dalarna vi fick träff, JP och jag, också det en likasinnad fiskebroder, men tiden var knapp så det blev ett kort möte. 
(Länk till hela inlägget)

Henrik säkrade min första Dalaharr någonsin

 

Granaten och Fluganberg höll låg profil

 

Henrik visade var skåpet skall stå medans vi njöt av området

 

T.v En man och hans å, Henrik in action i Grövlan

En Cross S1;a och hans ägare på besök i Grövlan och det är inte sista gången.

Fluganberg med resans största harr på dryga 45cm

Nu stänger vi fjällsäsongen, ja faktiskt hela fiskeåret 2013 i och med detta. För jag kommer inte att hinna ut på något fiske förrän det slagit om till 2014.
Men som vanligt, höll jag på att säga, fantastiskt år vid vattnet. Det är och förblir en av världens bästa hobby´s detta.
Stort tack till er som gjorde året så trevligt och jag hoppas vi ses igen under 2014.

¸.·´¯`·.¸¸.·´¯`·.¸>< ((((º>

Idag likväl som igår så kommer jag med en sådan där tillslut grej:

Kära vänner! Oavsett om ni fiskar eller inte. Snälla hjälp mig/oss genom att skriva under detta.
På endast 3% av Sveriges 2200 vattenkraftverk finns idag anordningar för att fisken ska kunna simma över/förbi. Detta leder till att arter utrotas och ekosystem utarmas. ALLA vattenkraftverk måste miljöanpassas!
http://fiskejournalen.se/nu-eller-aldrig-vi-behover-din-hjalp/

Detta är kanske den viktigaste namninsamlingen för våra vatten i historisk tid och det tar bara 30 sekunder av din tid.
Och en viktig sak att förklara från min sida, 
Jag tror inte på att riva ner allt vad kraftverk heter, det är inte den vägen jag vill att vi skall ta, alltså detta är ingen kampanj för att avskaffa vattenkraften, utan ett försök att påverka och ändra lagstiftningen så att även vattenkraften måste miljöanpassas.
Bland annat genom byggandet av vandringsvägar/faunapassager, och det är dom själva som skall stå för kostnaden.