Translate

onsdag 30 december 2015

Årets sista fiske

Kusten silvergrå, isig och kylig idag, på årets sista fisketur.
Men redan nu är det klart att 2016 års säsong tar sin början på nyårsdagen.
Skaran var till stora delar densamma som vanligt, Granaten och Fluganberg, idag åtföljda av Niclas och Max.
Max är en ung kille med brinnande iver att få komma ut på fisken och såklart att han då får hänga på oss ut. Det kommer ju en dag när vi inte kommer att kunna halka omkring på isiga berghällar och då kommer det kännas skönt att veta vem som då vandrar längs fiskestigarna. 

Niclas var 'packad' idag

Vi spred ut oss längs stränderna, Max hängde på mig till min lilla specialvik och sen ven flugorna ikapp med vinden. Lite svårkastat periodvis med i stort sett rak motvind, men det gick. Hade en liten följare som inte ville mer än visa upp sig innan det var dags för värmande fika.

En julpyntad liten tall precis intill stranden.

Max fick äran att fiska Patrikbay

Med lite värmande choklad i kroppen var vi redo att köra på igen. Huggen uteblev så jag lutade spöt mot en nedisad buske och började leka med kameran istället. Nu ger ju det sällan mer fisk än om flugan är i vattnet så efter en kort promenad så fortsatte nötandet. 

I brist på hugg, kan man alltid njuta naturen....

.....bara att ställa ifrån sig spöt och leka med kameran istället.

Skulle precis gå mot viken som Granaten höll till i när han kom tillbaka mot mig, bakom honom på stranden låg hans grejer och en vacker silvrig öring. Efter en vägning, 1,6kg.
Oavsett vem, så är det så skönt när någon av oss får landa en fisk. Vi har kämpat på under december, oftast med bra kontakter men tappade fiskar, nu låg den där.
Han hade haft ytterligare en på men den gjorde som de lärt sig, krängde lite och gick sen loss. Det var skönt att vada iland och kunna klappa om honom och få säga grattis.

Granaten's med 1,6kg vackert silver

Det började skymma, så vi fiskade oss mot bilarna igen. Jag stannade upp i trakterna av där Granaten fick sin fisk, gjorde några kast. Hugget kom bara någon meter utanför den grunda stranden, fisken rusade längs kanten men vände och kom snällt in mot mig. Jag hann faktiskt greppa håven innan den troligtvis gick loss mot den grunda bottnen.
Det är nära nu, måste ha kommit ner från de 40 timmar jag startade med mot kanske 5-7 timmar kvar. Det är på nyårsdagen det händer alltså, om man nu skall tro den gamla regeln. En 40 timmars vecka på varje fisk.
Inte utan att jag så här i efterhand tycker lite synd om Granaten nu, när fiskepass kommer.


Havet, en lisa för själen

¸.·´¯`·.¸¸.·´¯`·.¸>< ((((º>


tisdag 22 december 2015

True Moments och God Jul

Årskrönika, jo jag vet, alla gör den men jag undrar om jag inte istället från och med nu ska kalla den för True Moments, för det är precis det som det handlar om för min del.
Jag håller på med världens bästa hobby och genom den har jag fått uppleva just en hel massa med 'true moments'.
Och det oftast tillsammans med goda vänner, som om de inte fanns där skulle gjort mitt år långt mera trist.
En av min vänner brukar skoja och säga,
- Du är ingen fiskeguide, du är en upplevelseguide!
Nu gick han fisklös på just den resan vilket kan ha haft någon form av inverkan på hans omdöme och efterföljande uttalande, men jag undrar om jag ändå inte är lite stolt över det. Kanske skall sägas att vi tillslut lyckades locka några gäddor att ta även hans flugor, men jag är nog beredd att behålla ordet upplevelseguide, för på något sätt beskriver det min syn på hur en fiskedag med goda vänner skall vara.

Nåväl, jag väljer att öppna detta inlägg med en bild som säger en hel del om hur jag skulle vilja öppna alla dagar. Bilden är tagen vid årets första resa till Idsjöströmmen dagarna efter midsommar.


Dagarna och nätterna i Idsjöströmmen innehåller allt det där jag vill ha utav några fiskedagar, vi fick återigen umgås med Elving & Co och Familjen Skagersjö efter att inte ha setts på något år. Fisket var som vanligt, höll jag på att säga, bra nattetid, men det var dagfisket som var riktigt kul. Strömmen höll mycket vatten och därmed fanns fisken nära stränderna, oftast under något uthäng från stranden. Jag hade turen att under ett fiskepass kroka 3 kanonfina harrar kring 50cm och avslutade sedan den dagen med en riktigt fin fisk på 55cm. Som sagt, nätterna brukar vara bra, men detta året var det dagfisket och de där fyra fiskarna som jag kommer att minnas nu när den s.k vintern har kommit. Vinter och vinter, på midsommarafton i Roslagen i år så hade vi 9 grader varmt, i helgen den 4;e advent hade vi +13. Men jag är inte orolig, farbror frost dyker nog upp var det lider.

Blidö-Matte under kvällsfisket

Blidö-Matte hittade även han fin strandnära harr

God mat och sällskap
 får mig både mätt i magen och i själen.


Ny i strömmen detta året var Daniel.
Som efter lite guidning från Jennifer och oss krokade
harr som om han inte hade gjort annat.

55cm Lady of the Stream

Vi var som vanligt tillbaka igen i september för den årliga höstresan. Vädret var också det som vanligt, lynnigt, ömsom blåst, regn och lite sol. Men med korkhandtag i handen och en fluga längst ut gick det ingen nöd på någon av oss. Fint fiske och den resans vackraste fisk stod Granaten för, med sin öring på 1,5kg.

Foto: Granaten
1,5kg guld i håven
 

Fluganberg kröker spö

Samlingspunkt

Läs mer på Idsjöströmmen sommar eller höst

¸.·´¯`·.¸¸.·´¯`·.¸>< ((((º>

Regnbågsfiske på hemmaplan, nja det är inte min favorit, men på våren kan det vara kul att lägga torrt på vakande båge, så det blev i alla fall en resa dit i år.

Granaten med pigg båge

Två skönheter i samma bild

Regnbågsfisket i all ära, då var Hedströmmen en långt mera trevlig upplevelse. Jag hade haft besök tidigare under året av Esa och Ola och nu var den min tur att åka inåt landet och titta på ett av deras vatten. Så första dagen på semestern satte jag mig i bilen och rullade mot Västerås, för vidare färd mot Hedströmmen. Glatt överraskad var ordet. En liten fin å, med små strömpartier och en omgivande natur som fick mig att tänka på mina jämtländska drömvatten. Första turen gav mest kontakter med åns öringar men redan någon vecka senare hade lyckats sälja in ån så pass att jag fick med mig Granaten och Fluganberg plus Anneli och Karina. Denna gång tog öringen också. Dit blir det fler besök.

Esa nedströms ett av fallen

Hedströmmens guldbukar

Nu hade den tiden på året kommit för The Paradise, eller Ottsjö som byn heter. För 48;e året i rad och det är inte utan att jag funderat på hur det skulle kännas om jag inte kom dit ett år. Men tro mig, jag tänker inte chansa. Jag behöver luften, fjällen och vännerna där uppe, där går min laddare i botten och tankad med energi klarar jag sedan hela vintern.
En synnerligen trevlig skara omgav mig under veckan, då Fluganberg och Granaten fanns med, men där också JP och Inspektör'n gjorde gruppen komplett, för det vackra i sällskapet stod Candella. Om Öringracet 2014 regnade bort, så var 2015 dess raka motsats. Det blev lägereldarnas och de tappade öringarnas vecka som avslutades med ett otroligt vackert norrsken. Dessa dagar, i det här sällskapet, gör jag mer än gärna om, igen och igen. Det kan inte bli sommar snabbt nog.

Fiskevänner

JP on the rocks

Vill du läsa mer om veckan, så hittar du det här. Ottsjö 2015

Hemmavid då? Ja, där är det gädda på fluga och den ständiga jakten på öringen som upptar den mesta fisketiden. Flugfisket på gädda startade tidigt i april med några dagars vadade längs kusten innan båtarna kom i vattnet. Att vada sig fram på grunt vatten där gäddorna bokstavligt talat hugger kring fötterna på oss är riktigt kul. När det sen är dags för dem att gå upp och leka brukar vi vada iland och låta dom få vara ifred.

Grunt vatten och stenhårda hugg, sånt gillas

Esa och Ola under ett av besöken i våras.

Vi deltog  som Team i två gäddfisketävlingar utan någon större framgång direkt. Tävlingen på våren blev en tung historia, då den hårda blåsten gjorde det svårt att komma åt fisken med fluga men vi fick fina revanscher på oss själva då vi senare under året på en fisketur, inom en dryg halvtimme, tog två fina fiskar på 6 och 8 kg.

Fluganberg med 6kg höstgädda

Jag själv med en fin fisk på 8kg

18;e oktober och Esa fick vara med på kanske den finaste 
dagen under hela året i skärgården.

Innan vi sedan tog upp båtarna i november så hann vi med några turer i jakten på pärlan bland våra skärgårdsfiskar, havsöringen. I Jämtland så är det guldet man jagar, i Roslagen är det silver som ger vinst. Vi hade fina kontakter och Fluganberg var den av oss som tillslut landade en fin fisk på dryga 2,5kg. När väl båtarna lagts i vinterdvala så fortsatte fisket från land. Flera fina kontakter även där utan att kunna lägga någon i håven.

Fluganberg lever på hoppet

2,6kg silvertoped

En dag på kusten kan vara solig och.....

.....och alldeles underbar.


Jag har sagt det tidigare, jag sysslar med världens bästa hobby och jag får dela den med människor som jag trivs med, vad mer kan jag begära av livet och året som gått.
Det finns tuffa dagar i allas våra liv, och det är just då som ett spö över axeln, en panna kokkaffe över öppen eld och några skratt eller sköna naturupplevelser är precis det som behövs för att lyfta dagen.
Tack till er som följt eller som jag fått följa under året, må vi snart stå där igen.

Till sist, jo, det skall alltid vara något jag vill säga innan jag stänger ner året som gått och startar upp ett nytt.
På sistone har jag läst i olika forum om bojkott, speciellt aktivt har det varit när det gäller Jämtland och Långforsen. Såklart är jag väldigt emot planerna på en utbyggnad av Långforsen och naturligtvis för de insatser som nu görs för att hindra det, men det innebär inte att jag kommer att sluta åka till Jämtland för det, snarare tvärtom. Nu om någon gång behövs jag och många andra där.
För det är genom närvaro som vi kan påvisa, upptäcka och försöka påverka sådana här fasoner till det positiva. Det är inte Jämtland och folkets fel att företag som Jämtkraft vill bygga ut strömmarna där.
När jag bojkottar, då är det platser där s.k sportfiskeföreningar eller fiskevårdsområden deltar i aktivt i liknande planer eller motsäger sig vandringsvägar bara för att fisket just nedanför deras kraftverk skulle påverkas till det sämre, allt enligt dom själva, min åsikt är den rakt motsatta i just den frågan, ingenting blir någonsin sämre av en fiskväg.
Sådana platser får inte mig som besökare. Valet är som sagt fritt, men jag kommer, trots mitt motstånd mot utbyggnader, att åka tillbaka till Jämtland.

Tidigare i år skrev jag några ord om hur vi som sportfiskare borde agera i ett inlägg jag valde att kalla 6 miljoner timmar. läs gärna det.
Jag förstår att man känner att bojkott är den rätta vägen, och jag tänker inte försöka ändra på det, valen står varje människa fritt, men som sagt, jag kommer att fortsätta åka till Jämtland, och jag kommer att fortsatt försöka påverka när jag ser något som jag upplever som fel. Och med mitt sätt att se det, så gör jag det bäst genom att vara på plats.

Nu så mina vänner är det så dags, Benjamin syrsa och jag skall nu.....
Jag vill önska er alla en synnerligen 
God Jul & Ett Gott Nytt År

¸.·´¯`·.¸¸.·´¯`·.¸>< ((((º>

You find me where the river flows and the dreams never ends
  


söndag 13 december 2015

Strandglögg 2015

Traditioner är viktiga och viktiga saker skall man vårda, likväl som goda vänner.
Så med tomteluvorna på och ett bra havsöringsdrag på tafsen, tog vi oss en strandglögg i Mr Trutta's domäner.
Öringen var hemma, men bara några korta stunder. Fluganberg var först med böjt spö, men någon rullning senare så var där bara tomt(en) kvar. Samma blev det för mig, bra påslag och en tjusig rullning i ytan sen tog julöringen till flykten igen.
Kan man ha gravsås till något annat tro?

(Mobilbild)
Tomtar är dom på Fortum också, men du
lär aldrig se dom i denna buff.
 

Dagens Pingla

Mitt i Skäret

Havet mötte oss lite längre upp i buskarna idag.

Niclas under några få december solstrålar

Glögg- och Kaffepanna

Änglakläckning

...liten tomte titta ut...

Vågat

...på havets vågade vågade våg...

¸.·´¯`·.¸¸.·´¯`·.¸>< ((((º>

torsdag 3 december 2015

Inte utan att man blir lite uppspelt

När tid har funnits så har jag försökt komma ut till havet, men efter en stor brand på företaget jag jobbar på så har varken tiden eller för den delen orken funnits. Även om jag vet att havet, doften av tång och salta vågskvalp är precis rätt medicin för att återfå lugnet och energin i kroppen.
Gjorde en kort resa förra söndagen med bra resultat, om man räknar in hugg, följare och tappad fisk i kategorin bra resultat.
Värst var en fin fisk som tog en bit ut från land, gjorde några vackra hopp för att sen lugna ner sig, följa med in och när jag ledde den in i en skreva i berget så trodde jag att den var min. Upp på berget med hjälp av en våg kom en grann öring i 3 kilos klassen.
Det är också då som draget lossnar ur mungipan och jag ser fisken glida ner över kanten och i vattnet igen.
Idag var håven med! 


Idag tog jag ut en jourledig dag och lockade med mig Fluganberg ut till kusten.
Det var 10 hugget som vi siktade på, och 10 hugget blev det.
Vi hade en båt som åkte före oss i vikarna så tanken på fisk grusades en aning, men i min lilla favoritvik så kom det ett vak bara några meter ut från land och ganska snart därefter så landade mitt drag bara någon meter därifrån. Hann bara veva någon meter så slog den på en gång, sen en gång till innan det grundade upp och draget tog i sten. Försökte ytterligare en stund, men fisken var som bortblåst.
Mellan mig och Fluganberg, som stod på udden mitt emot, gick så ytterligare en fisk upp, men ingen av oss kände något av den.  

11:00 kaffet, som det bör intas

Klockan slog 11 och det var dags för lite kaffe. Solen bröt igenom molnen och gjorde dagen om inte ännu skönare. Okej, fisket är kanske inte det bästa när solen skiner och det nästan är blankt på havet, men va gör väl det, luften är hög och frisk, kaffet smakar så oändligt mycket godare där ute och fisk hade jag ju känt. Vad mer behöver man egentligen. 

Tufft att vara öring vid skjutfältet idag.

På skjutfältet intill brakade det nu loss ordentligt, skurar av kulor spreds över havet och det stänkte rejält efter dom. Kan inte vara lätt en dag som denna att vara jagande öring längs den kustremsan. Nåväl, inte ens en KSP kunde ta udden ur eller störa mig denna dag. Vandrade längs stranden och hittade min fiskebroder sittande på en klippa och lapa i sig av decembersolen.

Så här borde det få vara fler gånger under vintern

Är man havsöringsfiskare så måste man kunna fånga dagen om inte fångsten av öring lyckas. Vi strosade runt på öde sandstränder, kastade lite här och var, men njöt mest.
Öringen finns ju kvar nästa gång, får vi hoppas.
Det sägs ju att det går en 40-timmars vecka på varje öring, då borde jag vara nere i 30 timmar kvar nu bara. Inte utan att man blir lite uppspelt, snart hugger det. 

'Kasta loss'

¸.·´¯`·.¸¸.·´¯`·.¸>< ((((º>