Translate

torsdag 24 november 2016

Årets Från Fluga till Antispinn

Den glimmar till i höstmörkret, en flugfiskemässa precis som man vill ha den, en välkomnande mässa.

Årets Från Fluga till Antispinn gick av stapeln under den gångna helgen. Niklas och gänget bakom mässan har lyckats att skapa en mässa som ger besökaren möjlighet att träffa gamla vänner eller träffa nya, känna på prylar där den som förevisar har tid att berätta om grejerna och där du som flugbindare kan träffa några av de bästa vi har i landet och få tips.

Detta är inte mässan som överöser dig med diverse olika säljknep, här går du runt bland flugbindare eller olika leverantörer av spön, rullar eller upplevelser.
Hela tiden pågår det samtal om fisken, fiskeplatser eller prylar och teknik och precis när som helst kan du hamna i långa och intressanta samtal.
Det är lite som samtalen kling lägerelden, möjligen med en aningens högre ljudvolym.
Jag gillar detta format skarpt, tiden flyger iväg. Mässan kan te sig liten när du kliver in som förstagångsbesökare men ge dig själv och andra tid och du skall se att du knappt hinner runt under de timmar den pågår.

Dagen avslutas med middag på kvällen där samtalen oftast fortsätter till långt in på natten. Under middagen hålls varje år en auktion till förmån för något arbete med våra vattendrag och fiskar. För några år sedan var det vi i Skeboån och vårt arbete som fick den stora äran. I år var det Testeboån och det fina arbetet som görs där för havsöring och lax bland annat som fick ta del av pengarna.
En fin gest från arrangörerna av mässan och av alla de som skänker grejer till den.
Jag själv ropade in några fina streamer's och gäddflugor under kvällen och tillsammans med mina vänner Fluganberg och Granaten så ropade vi in en fiskedag i Alsterån till försommaren.  

Fotograf denna gång - Lars Granat

Det första som möter oss som besökare är denna trevliga trio, 
Christer, Gunnar och Lasse (bakom med kepsen).
Mer välkommen än så blir man inte.

Kristian Lager visade Epicspön och nog kändes dom riktigt trevliga.

Andreas Andersson, i mitt tycke en av de duktigaste 
flugbindare vi har i landet på bland annat gäddflugor. 
Jag kan meddela att just gäddflugorna inte bara är 
snygga, dom fiskar otroligt bra också. 

Thomas Roos som numera kan titulera sig Nordisk mästare i flugbindning.
Då förstår ni själva vilken nivå han håller.

AskaLasse. Går det att hitta någon mysigare och trevligare och vilket hantverk sen. 
Tillverkar flugaskar där du kan sätta dina guldkorn inför kommande säsong.
Äntligen blev även jag ägare till en.

David Stenström, flugbindare och fotograf i den absoluta toppen.

Litet, intimt.....

.....och väldigt trevligt!

Kvällens avslutande middag med tillhörande välgörenhets auktion.

¸.·´¯`·.¸¸.·´¯`·.¸>< ((((º>

Stort Tack till Niklas & Co för en återigen väldigt trevlig dag och kväll.



tisdag 22 november 2016

Det här med havsöringsfiske är härligt!!

Det är i mitten av december, solens sista strålar smeker stranden. En silverblank öring ligger på sida i strandkanten, precis intill ligger ett flugspö och en till stora delar näst intill nystruken fluga.
Bilden är klockren i skärpa och fotografen har till och med lyckats få med delar av den vackra omgivningarna utan att avslöja för mycket var någonstans de är. I bild två står flugfiskaren själv på knä i vattenbrynet med öringen lyft en liten bit ur vattnet. Det droppar förföriskt från både fisken och fiskarens händer ner i den gulbruna tången som syns i bilden nederkant. Fiskaren ser obekymrad ut och ler så till och med solen framstår som svag, öringen är en silverblank välnärd torped på dryga 2,5 kilo. 
Öringen återutsätts och fisket fortsätter och efter en liten stunds fiske så står denne med böjt spö igen.
Allt börjar om, drillningen filmas när fiskaren kliver runt bland klipporna för att följa öringen minsta rörelse. Någon håv behövs naturligtvis inte, utan när kampen är över ligger fisken på sida i strandkanten och fotograferingen tar sin början igen. 
Havsöringsfisket kan te sig enkelt när vi sitter hemma och läser om detta eller tittar på klippen som lagts upp på någon av de videokanaler som finns och som vi ivrigt följer.

Jag har fiskat havsöring från och till under många år och nog finns det dagar som är bättre än andra. Men ska vi vara ärliga, havsöringsfiske på kusten under vinterhalvåret är oftast något helt annat än det som beskrivs här ovan.

Klockan är strax efter nio på förmiddagen, snön yr och kvicksilvret visar på strax under fem minusgrader. Jag står med fötterna i min blåa kasse från IKEA och försöker så snabbt det går att få på mig vadare och de extra lager kläder som behövs som skydd för kylan.
Vattnet är svinkallt så det krävs dubbel uppsättning av lager på lager principen för att över huvud taget kunna kliva ner i vattnet.
Jag är ju lite stela normalt och kroppsformen medger inte längre några tjusiga profilbilder och inte blir det bättre när de sista plaggen fått sin plats och dragkedjorna har dragits igen.
Pulsar genom snön ner mot kusten, vågorna slår elakt mot stranden och piskar vattnet långt upp på klipporna.
Bredbent, försiktigt och med armarna en bit ut från kroppen tar jag mig ner i vattnet på fiskeplatsen. Flugan lossas ur spöringen och det är dags att kasta.
Vinden ligger på från sydväst in mot stranden så borta är alla försök till att få till några perfekta loopar, från första kastet och under resten av dagen kommer kaststilen mer påminna om de stora yviga rörelserna man gör när den elaka bromsen flyger runt huvudet på sommaren. Detta uppblandat med några mer eller mindre hetsiga dubbeldrag gör det hela sett från sidan blir till en livsfarlig katt och råtta lek mellan flugan och nacken.
Vågorna jobbar på och gör allt de kan för att man skall tappa balansen.
Flugan "hamnar" drygt 10-12 meter ut från land och redan den andra vågen tar tag i linbågen och ger flugan lite extra fart i draggningen.
Jag ler mot mina fiskevänner, men det är inget de ser då buffen möter luvan på jackan i höjd med näsvingarna. Jag myser, det här med havsöringsfiske är härligt. Nu är jag igång, linan viner ikapp med vinden, öronen har sökt skydd under mössan och i takt med att antalet kast ökar så byggs det vackra isskulpturer i spöringarna. 


Isringar eller spöringar

T.v Hockeybanan  -  T.h Esa som tagit ut i kastläge 


Fluganberg vadar istället längs stranden

Ingenting på första försöket och nu kommer vi till nästa detalj med flugfiske så här års, förflyttningen.
Två alternativ finns, vada sig fram bland vågor och hala stenar eller gå iland och försöka ta sig fram på den nyspolade isbanan på klipporna. Mellan mig och nästa "heta" plats ligger välspolade och översnöade klippor. Nu blir det en fajt mot elementet och förhoppningsvis ett fungerande balanssinne för att komma hel ner. På ganska stadiga ben tar jag mig mig ner för den första biten men sen är det som att balanssinnet lämnar min kropp, vi som varit ett med varandra blir nu till en duo som som sjunger falskt.
Min ena vadarsko glider i en riktning som inte överensstämmer med vad någon muskel eller sena i min kropp är gjord för och det blir att tvinga fot nummer två att motvilligt följa efter. Med intagen fartställning glider man sen ned utmed klippan och hoppas att färden skall avslutas mot ett farthinder nere vid strandkanten. Boklöf's V-stil kan vara att föredra eller lägga tyngden på "dalskidan" och ploga ner. Den här gången stoppades den vådliga färden av en sten som ligger begravd av tång och det är bara att kliva ner i vattnet och ut med flugan igen.
Det är också oftast redan här som de första svettpärlorna börjar rinna längs ryggen. För det skall man veta, fryser på kroppen gör man väldigt sällan.
Det höga vågorna däremot kyler snabbt ner händerna och gör att det smakar salt i munnen.

Granaten smakar saltvatten

Den här proceduren görs nu om och om igen, klippa efter klippa, plats efter plats fiskas av. Svetten tilltar och godiset man tuggar på smaksätts av sältan från havet.
När, eller vi skulle ju vara ärliga, om nu en öring hugger så infinner sig nästa balansnummer. Upp med spöt i högt läge för att om möjligt hålla linan spänd mot fisken som rusar av och an ibland vågorna. Att på lätta fötter följa fisken är en i stort sett omöjlig uppgift utan att det skall sluta med att man i sin helhet återförs till det element vi en gång klev upp ur.

 
Jeanette "Fiskemorsan" drillar öring i vågorna


När väl fisken ligger i håven så skall man ta sig in till stranden lossa flugan och har man nu tur så finns en av kamraterna i fritt fall ned längs berget för att bistå. Om inte så får man se till att hålla ordning på alla grejerna själv. Stående på knä med ryggen mot havet och vågor som leker bulleri bulleri bock på ryggen försöker man nu få fram kameran för en snabb bild innan fisken skall återutsättas.
Vet inte hur många bilder jag har hemma med suddiga öringar eller bilder där endast en halv smitande öring finns med. Luvan på jackan åker ner och att tänka på horisonten
och andra tips vid komponering av bilder är kunskaper som inte får plats dessa dagar.
Om nu en kamrat lyckats ta sig fram för att kunna hjälpa till med fotograferingen så är det inte utan att man väl hemma vid datorn undrar vad det är som kan ha gått så otroligt fel. På bilden finns ingen fluga, möjligtvis en nedisad tilltrasslad liten knytt. På bilden syns också en svettig delvis kritvit men uppenbarligen glad fiskare. Öringen sprattlar vilt och det är mest undersidan man ser.

Inte alla poseringsbilder man är stolt över

Med luvan på sned vantarna i munnen och flugspöt i ett krampaktigt grepp i handen reser man sig sen, ler och skriker mot havet, -Det här med havsöringsfiske ÄR härligt!!
I samma stund påkallar balansen på uppmärksamhet...

Buffen upp, luva ner

T.v Fluganberg i det plötsliga snöfallet  -  T.h Fluganberg letar öppet vatten

Till sist, bra omdöme, vadarstav och broddar löser oftast det flesta situationer.
Man bör helst inte åka ut ensam. Havsöringsfiske på kusten vintertid kan vara farligt om man inte tänker sig för men för det mesta är det en njutning.
Doften, ljuden, horisonten och hugget från öringen är väl värt mödan de dagar som vädret är lite tjurigt.
Jag vet nog ingen plats som jag hellre möter de första vårtecknen på än ute vid kusten. Snö och is ligger fortsatt kvar på land men det öppna blå havet fylls av ejderns och alfågelns sång, sångsvanar på mellanlandning på sin färd norrut, solen som värmer frusna händer och kinder och havsörnens skriande i skyn och så det där hugget...

-Det här med havsöringsfiske ÄR härligt!!


¸.·´¯`·.¸¸.·´¯`·.¸>< ((((º>

onsdag 16 november 2016

Från Fluga till Antispinn

Dags för höstens trevligaste tillställning.
Mässa i Uppsala, Från Fluga till Antispinn.


Lördag 19/11 från kl 10-16
I år skall vi inte delta i Skeboåns namn, utan går där en hel dag som besökare.
Vill man dock prata fiskevård eller fiske i Roslagen så är det bara att komma fram och säga hej.

På plats kommer att finnas en hel del ledande leverantörer, duktiga flugbindare/hantverkare och inspiration för framtida fisken via olika fiskedestinationer.
Entreavgiften är 100kr då ingår garderob och en lott för utlottningarna under dagen. Finns möjlighet till enklare förtäring och baren öppnar kl 11:00.
Galejan har ett flertal fina Öl och Whiskeysorter för den som är sugen på det.

Dörrarna öppnar kl 10:00 och stänger vid 16:00.

För att hitta dit: Klicka Här


Några av de klara utställarna är:
Fly Dressing AB/Vision
Flugor.se/Sameo Sweden Fly Fishing
MÅ Fiske & Fritid AB
Flugbindning.com
Ulf Löfdal -spöbyggare
Långåfisket
Sporting Flyshop
Flycompany
Fly Fish Europe
Lilla Malma
Karpen Flyfishing
Arctic Silver
Rena Fiskecamp
Sörqvarns Sportfiske
Norrbyströmmen Fishing Lodge
Askalasse
Älvdalens Fiskecenter
Guideline
Vildmarksmekka/Camp Onka
Lars Forsberg -knivmakare
Mohlin Reels
Älvräddarna
Hans Lidman sällskapet
Fjällorna
Testeboån
Flugfiske i Norden
Tornedalens Folkhögskola
Fiskarnas/Naturkompaniet
Laxviken Fiskecamp
Strömfiske Alsterån


Flugbindare:
Andreas Andersson
David Stenström
Markus Hoffman
Peder Wigdell
Per Johansson
Jon Strand
Jan Edman
Thomas Roos


¸.·´¯`·.¸¸.·´¯`·.¸>< ((((º>

måndag 14 november 2016

Oktobergäddan och Äntligen har grejerna kommit

Sen mitt tidigare inlägg om Flytfiskebutiken så har nu saken löst sig.
Grejerna har äntligen landat hemma efter närmare 2 månaders försening med en kortare förklaring.
Jag tackar för det naturligtvis. Meningen var att dessa skulle testas under den gäddtävling som vi var med på i slutet av oktober men nu får det vackert vänta till våren då min gäddsäsong är klar.

¸.·´¯`·.¸¸.·´¯`·.¸>< ((((º>

På tal om gäddtävlingen då.
Det var 5;e upplagan av Oktobergäddan i Hargshamn som anordnas av gänget bakom namnet Hargshamns Gäddfiskers.
För oss var det tredje gången vi deltog dock med skillnaden att vi detta år precis som i våras hade två båtar till start. I våras slutade det tyvärr trist då våra vänner i den andra båten fick bryta och vi gjorde detsamma för bogserade dem till hamn istället.
Nu var vi alltså laddade för revansch. 
Jag och Fluganberg i Team Rospiggen Fiske och Granaten och Blidö-Matte i Team Atom.
Upplagt för intern tävling alltså mellan fluga och spinnplåt.
Trots våra försök att störa grabbarnaplåt med diverse psykningar och en lycka till önskning på morgonen så insåg vi ganska snabbt att det skulle bli en tung dag för oss med flugorna i vinden.
Nå väl, det gäller att falla med flaggan i topp så några svaghetstecken visade vi inte upp utan gasade glatt ut från hamnen efter startskottet som sista båt ut. Det måste ju fikas och göras ordning grejer först och vem har bråttom till dryga 14m/s förnedringsvindar.
Utan vare sig drivankare, elmotor eller annat som kunde stoppa upp våra drifter så kämpade vi på väl under dagen. Våra bröder i Team Atom sänkte ner sin elmotor, driftade av en vass och var i täten redan efter de första kasten med en fin fisk på 105cm.
Betet? Stora blanka atom såklart.


Blidö-Mattes 105;a

Ganska snart efter den så kom ytterligare en fisk på 74cm och det var inte utan att vi höll våra tummar för våra vänner. Fast det sa vi ju inte till dem naturligtvis.
Vi gjorde istället så att vi letade upp lite lä, körde rakt in i vassen och intog lunch.
Uppgivna? Ska jag nu vara lite allvarlig i denna text så var det väl lite väl häftig vind för att vi på något sätt skulle kunna ha en chans, men uppgivna, nej då, bara hungriga.

Lycka till bröder...

Så in i vassen hungriga

Vi hade en riktigt fin fisk efter på en av alla platser vi testade men hon la bara upp sidan och dök in under båten istället. Vi hittade tillslut huggvilliga gäddor det gjorde vi, men storleken uteblev. Slutade dagen med ett tio-tal landade fiskar men storleken imponerade inte och vi kladdade bara ner den första halvmetern på mätbrädan.
Granaten och Blidö-Matte som varit uppe och klivit runt på prispallen under dagen halkade slutligen ner till en 7;e plats och vår placering blev en 34;e.
Detta med Atom och Flugor då, skulle vi inte ha större chans om vi laddade upp hinkar med olika jerk's och gummibeten?
Nja, det tror jag inte. Visst hittar vi bra i skärgården då vi alla fiskat här sedan barnsben. Men det är just grejen, att med endast fluga eller atom ta sig an kampen mot de andra Teamen som lockar. Vi vill visa att det behöver inte vara så svårt och alla kan delta.

Det jag om möjligt saknar i de två tävlingar som nu finns i vårt område, RoslagsPike på våren och Oktobergäddan på hösten är en flugklass.
Men så länge som det i stort sett bara är min båt som kör helt och fullt på fluga så lär det inte bli någon sådan klass.
Ska vara att jag drar igång en sådan tävling själv.
Vad tror ni, någon som är intresserad att delta?

Stort grattis till Team Yxholmen som vann tävlingen och till 2;an och 3;an Team Pusher och Lyriska Svågrar.
Och naturligtvis ett stort grattis till våra vänner i Team Atom för deras 7;e plats.  
Team Rospiggen Fiske skall ta vintern på sig och fundera ut ett nytt namn, hetaste förslaget just nu är Team Scrolla Nedåt i Listan.

Årets välförtjänta vinnar

Stort tack också till grabbarna bakom tävlingen som återigen fått ihop en väldigt trevligt och bra arrangemang.

¸.·´¯`·.¸¸.·´¯`·.¸>< ((((º> 


Slutställningen Oktobergäddan 2016

Team Yxholmen 304/112
Team Pusher 282/99
Lyriska Svågrar 276/100

Team F1 269/97
Team TP 266/93
Max Fishing 250/95
Team Atom 249/105
Team Spinfish-SvartZonker 243/98
Team AB 157 243/83
Team_keepitsimple 242 /93
Hargs Amatörer 241/99
Team Huntyard&Berras/Brobaits 240/84
Team Lundblad/Nilsson 234/80
Team Arrow 229/86
Top Predator/RockNRoll Bait 227/85
Team Hauki 1 225/87
TEAM_KEEPITSIMPLE 2 224/87
Team Tvärnö 221/79
Team Hkag 217/75
Friska Fiskar 215/76
Team Braköl 209/77
Team Gagball 209/75
Freewater Pictures 207/73
Roslagsgjut. se 206/71
Team Pulten 203/75
Team Ryan 201/70
Team Hauki 2 200/76
Red Wings 196/75
Vice Fishing 196/70
Pattekast 195/71
Team Alebo 190/64
Ola and the Janglers 189/70
Team Alunda 184/69
Team Rospiggen Fiske 179/62
Team Cageman 176/63
South Harbour Pike Team 174/61
Långt ner i halsen 133/77
Team Plåt Båt 130/75
Team Giffel Fishing/Gäddsällskapet Uppsala Pike Brigade 129/67
Erling 125/69
Team Forsfalk 115/64
PFC 90
Team Talgoxe 83
Team Svartzonker Sweden 73
Team Långalma 70
Team Ytplask 67
Team Järsjö Bay 65
PikeKnuckles 64
Team Rolsagen 63
Kilby 59
Pertans Prinsar 57
Team Linusson 54
20 spänn på ICA 0
De tre fula fiskarna 0
Lag Drag 0
Piketen 0
Team Fiskrenz 0
Team Krökta Krokar 0
Team Sundsveden 0
TeamTioPlus 0

söndag 13 november 2016

Havsöringspremiär

Kanske inte lika väl klingande som för mina fiskebröder på västkusten, då vi här på ostkusten inte har något fiskestopp, men lika fullt min första turen längs kusten.
Tyvärr fick flugspöt stå kvar hemma till förmån för ett alldeles nyinköpt spinnspö.
Jo ni läste rätt, spinnspö och det helt utan tvång eller hot dessutom.
Den största anledningen är den operation som jag gjort sen en vecka tillbaka och som än så länge påverkar mitt flugfiske negativt. Då fiskesuget kröp på mig och jag samtidigt insåg att jag för några år sedan sålt allt vad spinnspön hette så var det bara att krypa till korset.

Redan vid andra kastet så så krökte spöt rygg och en kilosöring rusade runt i ytan innan den släppte igen. Bra start milt sagt.
Innan turen var över hade jag haft ytterligare två följare inne på grunt vatten.
Bra premiär och skönt att vara igång igen. 

Familjen Svan på väg söderut

Granaten med fast fisk....

.... och då kunde ju inte jag vara sämre.

¸.·´¯`·.¸¸.·´¯`·.¸>< ((((º>



fredag 11 november 2016

Konstens fiende är okunnigheten.

Ja detta som jag nu skall skriva om har inte mycket med fiske att göra men är ändå en rolig berättelse ur vardagen och kan väl så här fyra år senare ses som ett uttryck för den vardagsdramatik som vi alla stöter på lite då och då.

Jag skulle sälja två tavlor via blocket tänkte jag. 
Frågar ni mig, två vackra tavlor men som jag tyvärr inte längre hade någon plats för hemma. För att varken lura någon eller att för den delen förlora några pengar själv så togs bilder av tavlorna som sedan skickades till Uppsala Auktionskammare där en värdering gjordes. 
Värderingen av tavlan som den här lilla historien handlar om blev 1500:- och mitt pris ut till försäljning blev således 1800:- 
Inget överpris enligt mig och lite pengar tillbaka för annons och annat alltså.

Det tog någon dag men sedan började intresserade att höra av sig. 
En av dessa blev till en mailkonversation som blev minst sagt väldigt speciell. 
Jag tänkte nu att ni skulle få ta del av den. 
Av hänsyn till personen så har jag utelämnat mailadresser och annat. 
Den intresserade Erik’s första mail till mig, tillika det mail som skulle öppna dörrar hos mig som säljare blev detta…

Patrik - Din stackare...!!!

Inte ens ett original av Johan Tirén betalas med mer än några 1000-lappar i dagsläget.
Hur kan Du då tro att Din kopia/reproduktion skall kosta 1800 kr ??????
Ett riktigt pris kan som bäst vara några 100-lappar - tro mig jag vet...!!!
Mitt bud får således bli 200 kr.
Ber om Ditt svar hur Du än ställer dig till mitt seriösa erbjudande.

Vänligen

//Erik

Som jag skrev tidigare, jag ville varken lura någon eller för den delen luras själv. 
Någon oseriös ville jag heller inte ha att göra med, så mitt svar till Erik blev…

Erik - Din stackare...!!!
Om du nu INTE är intresserad av tavlan så finns heller ingen anledning att skicka detta mail.
Och vad du vet eller inte, tänker jag inte ifrågasätta på samma sätt, tro mig!
Jag går istället på vad man från Uppsala Auktionskammare skrev i sitt mail till mig.
För eftersom jag då inte kan detta, så bad jag dem att lämna ett bud på vad jag skulle kunna ta för tavlan. Ja!!! på den vägen är det.
Således, tavlan är INTE till salu till dig och ditt seriösa bud.
Finns det dock någon som skulle gilla tavlan och att den kommer att hänga på
en lämplig vägg så kan priset ytterligare sjunka, var så säker.
/Patrik

Det var tyst någon dag men sedan kom detta tillbaka från en självutnämnd seriös men ack så förvånad spekulant till mig. Erik skriver...

Patrik - Din stackare.....

Du vill sälja en tavla som är ett simpelt plagiat/kopia. Du har fått ett seriöst bud av mig med tillhörande motivering. Förvånande nog så avvisar Du mig omedelbart och direkt som möjlig köpare. Ditt agerande är både omoget och oproffsigt. En bra säljare tar varje bud till sig och gör något konstruktivt av det. Här finns en spekulant som tagit sig tid att svara på Din annons och då stänger Du dörren. Enligt min mening borde Du ha tackat för budet, meddelat att det inte motsvarade Dina förväntningar men lämnat ett nytt konstruktivt prisförslag för att närma Dig budgivaren. Det gäller alltid att hålla grytan kokande....!!!
Jag vet att kön för att få köpa den här tavlan inte är särskilt lång.
Troligen så står det inte någon i kön och i det läget spelar Du överlägsen och arrogant mot den ende intressenten. Din stackare - tag nu Ditt förnuft till fånga och gör nåt vettigt av min intresseanmälan.

Vänligare än någonsin
//Erik

Erik, som nu utger sig för att vara vänligare än någonsin är tydligt intresserad av tavlan men ogillar tydligen nu både mitt pris och mig som säljare. Jag svarar därför återigen…

Men snälla du!!!
Du skriver till mig och börjar alltihop med "din stackare" och så menar du att JAG är omogen?!?! Helt enkelt, mitt svar kommer sig utav den start detta mailande tog.
Jag har bara förklarat att jag fått ett annat utlåtande av Uppsala Auktionskammare och är därmed inte intresserad av ditt bud. Om det sen är fler eller inte??
Jo det finns fler som är intresserade, närmare bestämt två personer till.
Båda har dock på ett långt mer professionellt sätt delgivit mig information om tavlan och ett eventuellt värde. Den ena har också fått kopia av det mail jag fick från Uppsala för att själv
verifiera det som sagts därifrån. Och som du säkert också då förstår så ligger deras bud en bit över ditt men dock inte så som jag begärt. Pengarna är dock inte grejen här, utan det faktum att jag tycker väldigt mycket om tavlan, men har ingen plats för den längre och vill nu alltså sälja den till någon som vill fortsätta ha den hängande på en fin plats.

Svaret denna gång kom fort då Erik nu tydligen hade tagit på sig rollen som utbildare samtidigt som han kvarstår som köpare. Jag som nu uppvisar både oförmågan att läsa mellan raderna och dessutom inte känner igen en förmedlare av kunskap får mig nu en lärdomens läxa...

Patrik - Din stackare....!!!
Nu har Du sumpat också andra chansen....!!! 
Jag skrev till Dig att som säljare gäller det att hänga på och öppna upp en dialog som kan ge ett bra utfall i slutändan !!! Fattar Du inte nåt av de tips jag ger Dig??? 
Håll grytan kokande - styr och ställ med motbud och förslag.
I stället går Du in på trivialiteter och försöker att försvara Din stackars position...!! 
Ynkedom - om Du frågar mig....!!
Nej, min vän - res på Dig och ta befälet över situationen. Det är Du som styr och ingen annan. Hur många skall jag behöva utbilda i de mest grundläggnade parametrarna i en försäljning. Svenska medelsvensson har ingen säljbegåvning....!! Är Du en av dom??

Din vän i träsket
//Erik

I ett artigt försök att ta lärdom från denne högt aktade personlighet inom säljteknikens och konstens underbara värld försöker, som den simple och okunnige jag är, att svara återigen…

Okej :(

Jag tackar för ditt bud, men meddelar härmed att det inte motsvarade mina förväntningar på en försäljning av min tavlan, en kopia/reproduktion av Johan Tirén, då den är värderad av Uppsala Auktionskammare till ett utropspris på cirka 1500:-
Jag lämnar härmed dock ett nytt konstruktivt förslag för att närma mig dig som fortsatt visar intresse för tavlan och som jag då antar vill ta del av och bli en av budgivarna.
Budet från annan budgivare ligger dock en bra bit över de bud du i ditt första mail delgav mig.
Men eftersom du återigen skickar mig din intresseanmälan så vill jag inte låta dig missa chansen till att tänka över din budgivning och återkomma med ett annan sådant. Jag väntar mig därför ett bud från dig som motsvarar mina förväntningar och som naturligtvis överstiger annan budgivare. Denna har lovat mig ett svar innan söndag, då han skall passera nära där jag bor.
Denna person vet också att två andra har visat intresse, däribland du.
Dom vet också att tavlan inte levereras, utan hämtas på plats. Om du nu känner att du inte vill delge mig ytterligare något bud, så ber jag dig svara på detta mail endast med svaret, 
-Nej, jag avsäger mig härmed ytterligare bud på din tavla.
Det gäller alltid att hålla grytan kokande....!!!

Nu infinner sig stunden då mitt gesällprov i försäljningens ädla konst skall bedömas. 
Lovorden haglar nu från Erik den store och det är inte utan att jag sträcker lite extra på mig. Erik skriver nämligen...

Patrik - Nu börjar det likan något (bra för Din del)...!!!! 

Du tar initiativ och försöker styra och ställa...!! BRA !!! Jag tar åt mig en
del utifrån mina lämande synpunkter. Det känns bra. Fattade Du inte
dessa enkla grundregler på egen hand????
Nåväl - jag står tills vidare fast vid mitt seriösa bud och rör mig
inte ur fläcken förrän Du presenterar ett eget seriöst motbud. Att
prata om andra budgivare två eller tre ger inga intryck hos mig....!!!
Nu är det upp till Dig om vi skall hitta fram till en möjlig affär.
Styr och ställ - det är det som är nyckeln...!!!!

Vänligare än någonsin
//Erik

Här har dock mitt tålamod och min tid överkonsumerats tillräckligt,  plus att jag med beröm godkänt från den högt aktade Erik nu känner att jag ivrigt och tvärt måste avsluta detta mailande och ge mig ut i säljarens förlovade värld. Så jag skriver…

Då meddelar jag dig härmed att du inte motsvarade min förhoppning angående budgivningen och följaktligen så är du inte längre med som fortsatt intressent av tavlan.
Jag tackar härmed för ditt intresse.

Tydligen var jag likt ett ivrigt skolbarn för snabb att använda mig av den nyvunna kunskapen för Erik återkom raskt med ett synnerligen tillrättavisande svar.

Så svara bara den som inte förstår hur affärer skapas....!!
Jag tycker lite synd om Dig Patrik. Här har Du en intressent men Du har inte förmågan att skapa förutsättningen för en affär. Hur skall det gå för Dig...!!??
Jag finns kvar (åtminstone en liten stund till) och Du får ta tag i läget på bästa sätt....
Jag väntar.

//Erik

Här känner jag att ett uns av olust kryper upp längs ryggen. Vad är detta för människa, vad kan komma härnäst. Jag avslutar vårt mailande med följande rader... 

Du behöver inte vänta Erik.
Det gick ganska bra, trots mina tydliga brister.
Tavlan är såld och är nu på väg till Öregrund för att pryda väggen i en sommarstuga där.

Tack för visat intresse!
Vänligen Patrik

Här tar historien slut, eller i alla fall mailandet. 
Hur det har gått för Erik den store i hans korståg genom Sverige i konstens och säljteknikens namn vet jag tyvärr inte. Förhoppningsvis bra. 
Vad det gäller mig själv så har jag, trots en mängd brister eller kanske till och med den totala avsaknaden av kunskap lyckats ganska bra ändå.
Jag vill passa på att säga att ingenting har lagts till eller tagits bort från de mail som du nu precis har läst.

Sensmoralen då?
Ja-a ni, i detta fall får det väl bli, att det ibland är kul att spara saker från en svunnen tid. För även om det redan då inte var så mycket värt, så kan det längre fram ändå betinga ett visst värde.


tisdag 1 november 2016

Alldeles egna unika sätt

I ett av alla mina inlägg på den här bloggen skrev jag dessa rader för några år sedan efter en dag ute vid havet i jakten på kustens silver.

”När synintrycken försvinner in i mörkret tar andra sinnen över, som doft och hörsel.
Vågornas dova sång tillsammans med den svaga doften av tång gör att min själ sätter sig tillrätta i sinnesfridens hängmatta och bara låter sig vaggas med”

Funderar på hur många gånger en fisketur hjälpt mig med vardagens tankar och bekymmer eller från smärtan i min kropp. De senaste åren har inte varit snälla emot mig, trista och jobbiga händelser har löpt som en röd tråd igenom mitt liv och jag har periodvis kämpat för ens hålla mig kvar ovanför stupet enbart genom att klamra mig fast vid denna enda lilla röda tråd. För hur illa den än må ha varit så har tanken på att släppa taget varit än värre.

Fisket, dagarna med båten i skärgården eller iförd vadarna längs någon älv eller å, har inte tagit mig bort ifrån någonting utan till någonting. Det är ingen flykt utan blir till en stunds återhämtning och vila vilket gjort att jag kunnat kliva in i vardagen med förnyade krafter. När jag fått vandra längs fiskestigar i Jämtland eller låtit solens sista strålar blända mig på väg hem över ett blankt skärgårdshav så finns bara nuet. Tanken blir klarare och livet så mycket enklare. Tryggheten rätar min rygg och får hjärtslagen att bli färre. Smärtan finns där men upplevelsen och känslan blir till ett sinnenas Alvedon och om än bara för en stund så känner jag mig fri, obunden och trygg. Jag vågar släppa den ilskna röda tråden och jag faller inte. 
Ute vid vattnet så får jag en självkänsla och en bild av mig själv som jag trivs med.

Det finns också en annan och minst lika viktig sak som vunnit allt mer plats i mitt fiske genom åren. Vännerna. Att tillsammans med vänner sitta ned vid lägereld och se när kokpannan lyfter på locket i en välkomnande hälsning om att den mörka brygden är klar tar fram de bästa sidorna hos mig, borta är vardagens alla ansikten, kvar finns bara Patrik. I den brist på krav och måste som råder runt en sådan eld blir personen och det goda samtalet, som i dagens samhälle nästan är bortglömt, i fokus. Tiden vi ger varandra i vardagens samtal är oftast begränsad och skall helst kortats av med korta oneliners. Ett språk som snabbt tar oss fram till punkt, skit det samma hur. Här runt elden däremot finns tid i massor och samtalen blir ofta därefter.

Med ögonen fästa på glöden och lågornas förföriska dans i natten så infinner sig lugnet, möjligen avbruten av öringens ytliga nattjakt på föda. I dessa sammanhang förblir vi endast ett gäng fiskevänner, borta är titlar, färger på valsedlar eller fanhalsdukar. Det kan skojas friskt om sådant och det tillåts vara högt till tak, men i ärlighetens namn vad betyder egentligen sådant om man trivs ihop. I dag är vi snabba att döma varandra om vi i motsats till oss själva står på fel sida om åsiktslinjen. När vi egentligen borde ge varandra mer tid att diskutera eller samtala. I min svär av vänner finns de som röstade tvärtemot vad jag gjorde, där finns de som inte förstått att blanda färgerna på hockeylagets halsduk rätt, där finns stor och liten, tjejer och killar, ung som gammal, svenskar och utlandsfödda. Vi delar en del åsikter och står långt ifrån varandra i andra men har också en massa saker gemensamt, bland annat kärleken till flugfisket.

Så varför skall då inte det som fört oss samman vara det som fortsatt stärker oss i vår vänskap. Det är ju där runt elden som jag, om jag sätter mig ner med ett öppet sinnelag fortsatt kan lära av livet trots att jag nu inom kort passerar ett halvt sekel. Vi har alla våra fel och brister och jag är inget undantag, så vem vore jag att döma andra. Sippandes på kokkaffet ur kåsan är jag en del av en gemenskap som jag trivs med och det är en ynnest och något jag vårdar ömt.
Jag är lyckligt lottad som har den hobby jag har och de vänner jag har fått genom åren. Det är också en krets som växer, så något rätt har jag säkert ändå gjort.
Där finns ingen som jag skulle vilja vara utan.
Det som möjligen är trist är att några av dem träffar jag allt för sällan. 
Alla är de olika på sitt alldeles egna unika sätt, men så gillar jag också olika.

¸.·´¯`·.¸¸.·´¯`·.¸>< ((((º>