I roslagen finns mängder av åar och bäckar som mynnar i havet och i några av dom pågår bra projekt för att skapa bra förutsättningar för att havsöringen skall kunna gå upp för lek. Men sen finns det också några som har bra förutsättningar, och där det har bedrivits någon form av arbete för att skapa detta, men som numera är avsomnande projekt.
Fin del av ån, som skulle kunna hålla lekande öring. Jag gjorde idag en tripp ut i naturen för att se om det mot förmodan kunde gå att se någon stjärtspole i någon av dessa sovande, för att inte säga avstannande projekt.
Första besöket var vid en liten å som mynnar i en havsvik nära där jag bor. Lågt vattenstånd och en totalt igenväxt å var synen som mötte mig.
Stockholms stad gjorde isättning av smolt på denna plats under några år, och fram tills för några säsonger sen gick det att få syn på öring i ån. Men nu var här helt stilla. Dom enda ringarna som bröt vattenytan var dom som blev när höstlöven föll.
Ni ser rätt, det finns en å där någonstans.Åkte vidare till nästa å. Här gjordes ett elfiske precis innan leken, och en liten gädda och en abborre blev resultatet. Man konstaterade också att det mesta av lekgruset hade spolats bort.
Alltså, också det en avstannat projekt.
Här såg man ofta havsöring för bara några år sedan. Om det är ointresse eller det faktum att i och kring dom vattendrag vi har här så finns en mängd vatten- och markägare som är rädda för överdämningar och att folk skall springa på nysådda åkrar till exempel, vet jag inte. Men något gör att arbetet läggs ner. Kanske har det involverats för få människor i arbete, vilket sen gjort att dom få som funnits inte orkar hela vägen.
Jag har min egen tro och slutsats på vilka problem som syns i dom tomma åarna. Övergödning, för många intressenter kring åarna. Strandnära nätfiske i våra havsvikar är bara några av dom problem som finns. Också det faktum att projekten startats utan att man haft något direkt mål med det, utan bara satt ut smolt och låtit tiden haft sin gång. Det funkar säkert några år, men den här typen av åtgärd kräver tydliga mål och hårt arbete under en längre tid. Man måste försöka få med sig mark- och vattenägare och visa på vinsterna med att restaurera en å eller en bäck. Jag är ingen utbildad biolog men förstår i alla fall så mycket att en å som inte rinner rak genom ett åkerlandskap och där den stilla vattenspegeln då och då bryts av en fors eller strömnacke är bättre för miljön än dess raka motsats.
Vi är några stycken som vid fler tillfällen pratat över en kopp kaffe om att kanske starta upp en nytt projekt i syfte att åter få se havsöring i våra vattendrag.
Nu skall jag inte sitta här och bara vara dysterkvist. Det finns också dessa vattens motsatser. Man kan till exempel bara åka dom fyra milen in till Norrtälje för att se vilket fint arbete som gjorts i Norrtäljeån. Det är en berömvärd insats, men som också krävt mycket jobb under lång tid. Idag kan man gå utmed ån och på flera ställen se stor fin havsöring gå till för lek.
Ett projekt som utifrån sett haft ett tydligt mål och som är utdraget under lång tid. Kanske kan man söka hjälp där för att damma av några av havsöringsprojekten längre norrut i komunen.
Och till sist, för er som kanske undrat hur det gått med mina abborrar i karet.
Någon föll naturligtvis bort, men dom flesta har klarat sig väldigt bra, och äter idag vilt av allt som serveras. På menyn står ofta frysta skalade räkor. Dom växer hela tiden, vilket är kul att se.
Tobias fick filma medans dom fick mat.
Fick napp på ytterligare en fiskeblogg idag. "Fiskemorsan" gör ett besök, ni kommer inte att bli besvikna. Jag har haft många skratt under läsningen idag.Och när ni ändå är ute på lite bloggresa, kolla även in min systers blogg. Inte så mycket fiske kanske, men absolut många tänkvärda och fina ord.
¯`·.¸¸.·´¯`·.¸Skitfiske¸.·´¯`·.¸ ><((((º>
