Jag såg en väldigt fin bild på Facebook hos en av mina vänner bara någon dag före jul.
Ett par vita lovikkavantar, ni vet den där sorten som mormor stickade åt oss som barn, ligger korslagda på en snöklädd gärdsgård. I bakgrunden syns ett grått knuttimrat hus, färgat av tidens tand. Snön yr i luften. Med en liten gårdstomte i grå rock och röd luva i bilden så skulle bilden kunnat varit hämtad från Jenny Nyströms värld.
Bilden viskade julstämning även utan tomten, förmedlade lite av barndomens jul till dofter från nyuttagen skinka, kanel, glögg, marschaller, skumtomtar och Trio mé Bumba i Yngve Stoor's klassiker Sjömansjul på Hawaii. Tänk va en bild kan få oss att minnas.
Jag bläddrar och funderar, vilka minnen som sticker ut från året som gått?
Mina vänners sjösättning av deras nya båtar är ett sådant. Att se på när gashandtaget förs framåt och det bär iväg, dom leendena är obetalbara. Mindre kul var dock dofter av brandrök, men allt slutade lyckligt och båten var snart tillbaka i sjön igen.
Minns gäddsäsongen och då speciellt våren som var riktigt bra. Eller som när kära vänner var på besök redan i början av året på havsöringsfiske och båda kunde kroka fisk.
Resorna till Jämtland blir alltid minnesvärda och de första krokade öringarna i Skeboån under provfisket kan ni tro är väldigt speciella.
Visst är det konstigt hur lika och samtidigt hur olika vi ser på bilder, minnen, upplevelser eller äventyr och med vilka känslor vi kopplar samman bilder och minnen.
Det jag ser är kanske inte samma som du ser.
Det goda som jag minns kanske inte är det som du skulle satt i första rummet.
Det gångna året har jag laddat "mest-minnen-när-jag-dör-kontot" med många sådana minnesvärda stunder. Allt förenat i kärleken till flugfisket, naturen och vänskapen.
Mina vänners sjösättning av deras nya båtar är ett sådant. Att se på när gashandtaget förs framåt och det bär iväg, dom leendena är obetalbara. Mindre kul var dock dofter av brandrök, men allt slutade lyckligt och båten var snart tillbaka i sjön igen.
Minns gäddsäsongen och då speciellt våren som var riktigt bra. Eller som när kära vänner var på besök redan i början av året på havsöringsfiske och båda kunde kroka fisk.
Resorna till Jämtland blir alltid minnesvärda och de första krokade öringarna i Skeboån under provfisket kan ni tro är väldigt speciella.
Visst är det konstigt hur lika och samtidigt hur olika vi ser på bilder, minnen, upplevelser eller äventyr och med vilka känslor vi kopplar samman bilder och minnen.
Det jag ser är kanske inte samma som du ser.
Det goda som jag minns kanske inte är det som du skulle satt i första rummet.
Det gångna året har jag laddat "mest-minnen-när-jag-dör-kontot" med många sådana minnesvärda stunder. Allt förenat i kärleken till flugfisket, naturen och vänskapen.
Nu återstår endast några få timmar innan vi tar steget in i 2017.
Vad kommer detta år att föra med sig tro?
Lyckligt ovetande sammanfattar jag 2016 i ett litet bildspel och hoppas att det kommande året kommer att innehålla minst lika många fina stunder.
Så till sist, till alla er som varit en del av mina små äventyr under året vill jag rikta ett speciellt tack och hoppas att vi snart möts igen.
¸.·´¯`·.¸¸.·´¯`·.¸>< ((((º>
