Om det är Ingemar som tonsatt Lars bilder, eller om det är Lars som ”målat”
Ingemars texter med sin kamera vet jag inte, troligtvis en kombination av båda.
Detta är som en 3D upplevelse i bokform, man sugs in och deltar.
Detta är som en 3D upplevelse i bokform, man sugs in och deltar.
Stegen hem i regnet kanske inte blir lättare, det vore en överdrift, men väl hemma, nedsjunken i soffan så blir valet enkelt.
Istället för att stirra in i dumburken så tillbringar jag nu om kvällarna min tid, med läsglasögon på och med boken Flugfiskeliv i strömmande vatten framför mig.
Jag hade den stora glädjen att i tidigt skede få läsa och kommentera två av texterna som sedan tog plats i boken, så jag hade mina aningar om vad som komma skulle.
Ingemars texter och Lars bilder tar mig bort från soffan, höstmörker och regn, tillbaka till stunden runt elden och det pågående samtalet med goda vänner delandes en panna kokkaffe.
Bokens texter är som hämtade från dessa stunder, där reflektioner, tankar och idéer om livet som flugfiskare utbyts, ofta uppblandade med humor, eftertänksamhet och en stor dos harmoni.
Ingemar ställer i boken frågan, -varför håller vi på med det här?
För mig är svaret de texter och de bilder som sedan följer i boken. För de båda
vännerna förmedlar verkligen känslan i de jag söker i mitt flugfiskeliv.
Texten delger oss ett tidsdokument, klippt rakt upp och ner
ur några goda vänners jakt på de där sekunderna av inre frid, men samtidigt vener
fullpumpade av adrenalin, som kommer till oss när flugan försvunnit i en vakring
och den första rusningen tar sin början.
Jag som läsare blir ganska snart ett med boken och jag känner själv att jag ganska ofta dra på munnen eller nickar igenkännande.
Detta är också en bok för alla dem som ännu inte fallit i den djupa fångstgrop som flugfisket är, som otaliga veckor blivit lämnade hemma, då vi redan frälsta åkt iväg på våra resor.
Här kan dessa, vänner, familj, nära och kära, få svar på den fråga Ingemar ställde, - Varför håller vi på med det här? eller – Varför håller NI på med det här?
Jag menar inte att de genom att läsa boken kommer att förstå, men den ger ett bra svar på en svår fråga, och delvis vecklar Ingemar ut det invecklade.
Jag som läsare blir ganska snart ett med boken och jag känner själv att jag ganska ofta dra på munnen eller nickar igenkännande.
Detta är också en bok för alla dem som ännu inte fallit i den djupa fångstgrop som flugfisket är, som otaliga veckor blivit lämnade hemma, då vi redan frälsta åkt iväg på våra resor.
Här kan dessa, vänner, familj, nära och kära, få svar på den fråga Ingemar ställde, - Varför håller vi på med det här? eller – Varför håller NI på med det här?
Jag menar inte att de genom att läsa boken kommer att förstå, men den ger ett bra svar på en svår fråga, och delvis vecklar Ingemar ut det invecklade.
Hans Lidman, Mikael Engström, Gunnar Westrin, Leif Milling och
några till, alla har på sitt sätt förgyllt mina vinterdrömmar om vakande fisk i
mina drömmars strömmar genom åren. Ingemars och Lars bok är inget undantag, den
fyller sin plats, den till och med tar sin plats, med all rätt.
För detta är ett helt eget uttryckssätt i både text och bild, så olikt mycket av det som kommit under de senaste åren. Ingemar skriver själv i boken att han gillar att det kommer nya sätt att uttrycka sig och det kommer nya influenserna, i och med att flugfisket sprider sig både mellan könen och i åldrarna.
Jag gillar det jag också, inget tal om det, men detta är en berättande form som går rakt in i min flugfiskesjäl. Borta är rad efter rad om utrustningens förträfflighet, den rätta prylen på huvudet eller hipfaktorer så höga att man måste gå på tå för att bära upp den.
Boken försöker inte påverka mig som läsare till något som jag kanske inte är, där finns istället en underton och en uppmaning till att ge dig ut med sitt gamla eller nyinköpta flugspö och uppleva denna den bästa av hobby´s. Där finns känslan, upplevelsen och en kärlek till flugfisket, som ibland driver oss till vansinne, men som allt som oftast ändå ger oss den oas vi söker från vardagen.
Lena Endré utbrister i någon av alla Götakanalfilmer, -Dé här är jäääävligt bra.
Och jag är beredd att använda samma breda svenska i mitt omdöme om denna bok.
För detta är ett helt eget uttryckssätt i både text och bild, så olikt mycket av det som kommit under de senaste åren. Ingemar skriver själv i boken att han gillar att det kommer nya sätt att uttrycka sig och det kommer nya influenserna, i och med att flugfisket sprider sig både mellan könen och i åldrarna.
Jag gillar det jag också, inget tal om det, men detta är en berättande form som går rakt in i min flugfiskesjäl. Borta är rad efter rad om utrustningens förträfflighet, den rätta prylen på huvudet eller hipfaktorer så höga att man måste gå på tå för att bära upp den.
Boken försöker inte påverka mig som läsare till något som jag kanske inte är, där finns istället en underton och en uppmaning till att ge dig ut med sitt gamla eller nyinköpta flugspö och uppleva denna den bästa av hobby´s. Där finns känslan, upplevelsen och en kärlek till flugfisket, som ibland driver oss till vansinne, men som allt som oftast ändå ger oss den oas vi söker från vardagen.
Lena Endré utbrister i någon av alla Götakanalfilmer, -Dé här är jäääävligt bra.
Och jag är beredd att använda samma breda svenska i mitt omdöme om denna bok.
Nöjet är helt och hållet på min sida,
så ett stort tack till er för njutningen.
Boken finns att köpa på Waterlife
Klicka här
Klicka här
¸.·´¯`·.¸¸.·´¯`·.¸>< ((((º>
1 kommentar:
Härlig läsning bror! Har genom mor även fått annan trevlig information! ;) Stort Grattis och varmt Lycka till från sys <3
Skicka en kommentar