Translate

torsdag 30 maj 2013

Lite mer än bara gäddfiske

Lite bilder från eftermiddagens och kvällens pikerun i skärgården.
Började i sol, fick lite regn och sen blev det bara vackert, och däremellan lite gäddor också.
 
Pollendags

Fetknopp, en gul sådan

Adam och Eva

Yummi

Grön med vita prickar

I väntas tider

Flugfiske på gädda är kul


Say no more
 
¸.·´¯`·.¸¸.·´¯`·.¸>< ((((º> 
 
 

söndag 26 maj 2013

Meny alá Pastavagge

Det doftar från spritköket, en blandning av både t-sprit och etanol men också, och kanske det som luktar godast av allt, Curryris med Kyckling. Sommarnatten är ljus men kall så här på nästan 1000 meters höjd där vi gjort vårt nattläger.


Ja så skulle man kunna skriva som beskrivning av många av mina fjälläventyr. Och så här med allt för många års frånvaro så undrar, hur många mål frystorkad mat jag egentligen har ätit genom åren, på mina fjällvandringar.

Via mina föräldrar, som båda var aktiva inom frilufsfrämjandet så var steget från som det då kallades, strövarna, inte långt till att familjen gav sig ut på sin första fjällvandring.
Strövarna var kul, vi höll till bakom Hallstaviks slalombacke, den mycket lilla men ändå vid namn nämnd som slalombacke. Där lärde jag mig lägga tyngden på rätt skida och plogsvänga mig ner, för att sedan något år senare fara fram i Åre´s alla nedfarter eller i Trillevallen.
Men nu var det vår, och stavarna var utbytta till vandrarstav, för sådan skulle man ha, och jag tillsammans med en grupp andra unga äventyrslystna 7 åringar skulle gå på tur med strövarna.
Vi "upptäckte" myrstacken och fick lära oss både rätt och fel i naturen, under tiden så läste mor och far på om fjällvandring, väder och oväder, kläder och valet av rätt sådan. Lånade ett tält och testade och slå upp och ner det under en mängd olika former, i skärgården, hemma på gräsmattan i både ur och skur.
Snart hade både jag och syrran var sitt diplom från strövarna och vi var färdiga för äventyr på egen hand som familj.
Det sista vi gjorde var att tillsammans hela familjen gå en kurs i att fjällvandra, det gick helt enkelt ut på att vi samlades i den gamla byggboden, som vintertid fungerade som värmestuga för skidåkarna i backen och övrig tid på året som kurslokal.
Vi lagade frystorkad mat och åt sedan denna med en mängd, från oss yngre, påklistrade
- Mmmmm va gott!

Jag tror det var 1974 eller 1975 som vi sedan gjorde vår första vandring, jag var 7-8 år och syrran något år yngre. Vi hade egna ryggsäckar, eller vi kan säga så här, vi hade var sin säck som hängde på ryggen på oss, syrran och jag. Mor och far hade köpt säckar, ramsäck som det skulle vara då och minns jag rätt så var pappas orange och mammas mörk blå.
Turen hade förlagts till våra kära jämtlandsfjäll, och vi startade i Vallbo och gick via Grönvallen till Issjödalen där vi hade vår första övernattning, sedan vidare till Lunndörrstugan (fanns bara en då) ner till Bruddtjärnen, där jag fick fiska och halstra öring över öppen eld, och sedan tillbaka till Vallbo.
Tältet var för den tiden ganska lätt, men skulle säkert i dagens vandrares ögon dömas till ett liv som cykeltält på Gotland.
Men vi sov gott, vi höll oss torra och varma och framför allt så åt vi gott, tyckte vi i alla fall.
Kanske inte så undra på då, att det blev ett otal antal fjällvandringar till efter denna, för under hela senare delen av -70 talet hela -80 talet så vandrades det både högt och lågt och den sista rejäla vandringen jag gjorde var en, allt som allt, 14 dagar lång tur i Sarek där målet var Rapaselet såklart.

Sarvesvagges mynning i Rapadalen från Låddepaktes sluttning

Rapaselet från Låddepaktes sluttning.

Tyvärr var detta långt innan den digitala kamerans tid, men 35mm finns det en hel del för att inte tala om underbara små filmer på super8.
En sak till som inte alls vara lika enkelt som idag var att skaffa utrustning, speciellt om man som vi bodde nere i Roslagen och hade fjällen som vårt intresse.
Allt från spritkök, tält, ryggsäckar och inte minst maten var svår att få tag på, och att sätta sig vid en dator och klicka några gånger och sen vänta på posten var inte att tala om.
Därför är det kul när sajter som frystorkadmat nu finns att tillgå.


Här kan man nu likt en meny välja och vraka mellan olika rätter och till min lycka så ser jag att kyckling med curryris finns kvar i utbudet.
En sak till som glädjer mig är desserterna.
För varför skall man inte unna sig lite lyx även på fjället.
När jag 1989 gick i Sarek så bildade jag team med min mors nya sambos bror, och jag som var ansvarig för maten överraskade honom med förrätt, huvudrätt och dessert på nästan 1000 meters höjd i Pastavagge.

Meny alá Pastavagge
 
Förrätt
Koppsoppa Minestrone med kaviarknäcke
(En påse delad på två)
 
Huvudrätt
 Curryris med Kyckling
 
Efterätt
Saftsoppa med mjölk plus några hjortron från Rinims´s sameviste
(saftsoppa utrörd med för lite vatten blir kräm, och mjölkpulver/semper mjölk)

-Smaka på den ni!
Den satt som en smäck där i apsiden på tältet, och till hans lycka hade jag släpat med mig ett värmeljus också, som sedan fick bli vårt lilla middagsljus.
Just denna kväll blev det extra skönt eftersom regnet vräkte ner utanför och den höga höjden gjorde vinden elakt kall, men i tältet satt två glada och mätta vandrare.
Det var vår lyx på fjället då, och därav min glädje att se att idag finns det möjligheten att köpa sådant färdig om man vill glädja en trött vandrarkompis.

För att inte tala om vad man kan göra med en liten fågelbok i miniformat när regnet gjorde att vi blev liggandes i 18 timmar i sträck vid framkomsten till Rapadalen.
Det fanns nog inte en fjällfågel som vi inte visslade eller truddiluttade fram ljudet på när vi at tristess förhörde varandra om vilken fågel som kunde kopplas samman med de ljud vi försökte frambringa.
Men det är nästan en egen story bara det.

Bortsett från äventyret och upplevelserna vid en fjällvandring så fyller maten en central roll.
God mat, mätta magar kan vara skillnaden mellan att det var den sista vandringen till att det var den första av flera.
Och så enkelt som det är idag att få tag på bra frystorkad mat så bör inte det vara ett hinder för er att ge er ut i fjällen, eller i skärgården med kanot eller kajak eller på cykelsemester.
Frystorkat går bra i alla lägen och sen kan man ju förgylla sin rätt med vad som finns i naturen som tex potatismos och en ny halstrad öring eller en handfull råa eller rårörda hjortron i kåsan.
Så ut i naturen och gör er egen Meny ala Pastavagge.


¸.·´¯`·.¸¸.·´¯`·.¸>< ((((º> 


söndag 19 maj 2013

Professor Balthazar och jag på gäddtur

Då var de lätta klass fem spöt och små härliga torrflugor undanställt igen till förmån för 20cm gäddglitter och klass nian.
Granaten och jag tog oss en kortsväng på förmiddagen idag och nu var det fart på gäddorna igen.
Flera heta påslag, tappade och så några krokade såklart. Störst för dagen blev Granaten med sin 4,5kg dam på sitt nykomponerade bete.
För vad gör man om bästa spinnflugan går i bitar, jo man funderar och funderar och SÅ!!
Resultatet blev en blandning av jigg och spinnfluga, och som den fiskade.
På den korta stund vi var ute så återutsatte vi ett antal gäddor, hade flera fina påslag och tappade en hel del. Gäddorna har återigen något annat än dejting i huvudet.
 
Granatens största för dagen

 
 
¸.·´¯`·.¸¸.·´¯`·.¸>< ((((º>
 

onsdag 15 maj 2013

Tungt och färglatt eller smått och torrt, det var frågan.

Killen i mössan gjorde några överljudsviftningar med armarna innan det oundvikliga plasket.
Parningsropen övergick nu till att istället sätta ljud på hur kallt vattnet fortfarande faktiskt är.


Då var säsongen äntligen igång, och vår uppstart gjordes i Tidan/Baltak några kilometer utanför Tidaholm. En åkning på dryga 45 mil söderut vilket vi trodde skulle medföra att vi fick möta en längre kommen vår, men så blev det inte. Björkarna som här hemma nu har fått blad stora som femkronor hade nere kring Tidan kämpat sig fram som små musöron.
När vi packat in våra grejor i stugan så tog vi en promenad ner till den gamla stenbron i Baltak för att titta på vattennivå och se om det möjligen fanns något insektsliv. Vattennivån var låg och några bevingade vänner såg vi inte till. Kanske skulle chansen att fiska torrfluga eller mindre nymfer glida oss ut händerna.
Klockan ringer 05:45, första fiskedagen och gårdagens gråväder var som bortblåst. Visserligen så var det ingen värme i luften, men luften var klar och himlen blå.
Sneglar lite på nymfer och torrflugor men valet denna första dag föll på en mörk stor fluga med guldskalle.
-Plopp plopp, lät det när detta monster slå i ytfilmen och snabbt sjunker ner genom åns virvlar.
Några plopp senare så drar det till i linan och årets första regnbåge är korkad, eller?
När fisken glider in mot strömkanten så ser jag några röda prickar mot gyllengul bakgrund, en liten öring har tagit min fluga och jag kan inte annat än le lite extra.

 

Bältebärgabron   -   Fluganberg med en grann Tidanöring

All öring återutsattes, oavsett storlek

Vi fiskade oss ner till Bätebergabron och ruinpoolen innan vi vände åter mot stugan för lunch.
Då hade Fluganberg lagt grunden till kvällens middag med en regnbåge kring kilot, så nu var det upp till oss andra att kroka en båge till, till det väntande vita vinet och foliepaketen.
Lunch och kafferasten intogs i solen på stugverandan och sen en vända in till Tidaholm för att handla ingredienser till kvällens fiskmiddag.
Eftermiddagsfisket var inte gammalt då det var min tur att kroka en regnbåge på 1,7kg som naturligtvis fick bli fisk två till kvällen.

 
Bloggar´n själv med middagsbåge   -   Granaten testar hålorna vid Baltakbron.

Middagen blev precis så god som ni kan föreställa er, Regnbåge insvept i folie med smör och lite olja, några lökskivor och en Rospiggens specialkrydda, därtill kokt potatis och en kall sås med lök dill och cremé fresh.

Kvällsfisket lovade gott, enstaka Åsländor svepte fram över vattnet, dock inte så många att fisken såg dem som föda, men nymferna plockades om man träffade rätt med kastet.
Väl nere vid ruinpoolen så trodde jag att allt vad fiske hette gick om intet, då två yngre förmågor gjorde allt för att imponera på två tonårstjejerna på den andra stranden genom att hoppa runt på stenar och grenar, viftandes med armar och tjoandes i diverse målbrottstoner.
Nu gick det som det alltid gör för oss pojkar i den åldern, när vi fulla av testosteron försöker locka vår hona till reviret, åt helvete helt enkelt.
Killen i mössan gjorde några överljudsviftningar med armarna innan det oundvikliga plasket.
Parningsropen övergick nu till att istället sätta ljud på hur kallt vattnet fortfarande faktiskt är och "honorna" lämnade genast spelplatsen.
Nu var inte överraskningarna färdiga där, för samtidigt som den något blöta yngre "hanen" kravlat sig upp på land igen, tömt mössan på vatten och påbörjat en ganska kylslagen vandring hemåt så dyker ytterligare två yngre förmågor upp på stranden, spanar och får syn på en lätt uppgiven Rospigg på andra stranden, gör ett snabbt start/stopp, som fått Sveriges trekronor att höja på ögonbrynen, och försvinner tillbaka samma väg som de kom, i handen bar de båda var sitt haspelspö, vilket kanske förklarar varför de så snabbt lämnade den tilltänkta brottsplatsen.
Kvar på stranden lämnade de mig, som sjunkit ner för att i kvällsljuset spana efter försiktiga nymfvak men istället fått ett smakprov på vad Tidaholms ungdomar gör en helt vanlig måndagkväll.

En stund senare så syntes ändå de första försiktiga ringarna på vattnet, jag lade ut min nymf mot nacken och i ett ljudligt plask steg regnbågen upp och tog den.
Lycka!
Regnbågen, den återutsattes igen.

 
Fluganberg vi Baltakbron   -   Granaten som testar en fin nacke

 
En gren kommer lastad   -   Skunkkalla, en ny bekantskap för mig

En ganska målande bild av de flugval som de flesta väljer vid fisket i Tidan så här års måste vara de trädgrenar som hängde ut över ån på flera ställen. Det hade kunnat gå att plocka ihop en riktigt stor och färgglad ask med diverse zonker och streamers om man hade velat.
Nu fick dessa hänga kvar som ett monument istället.

Dag två, och återigen en tidig morgon. Lika klar och solig som dagens innan, dock lite kyligare vindar och i fjärran hotande regnmoln, men som för oss kanske kunde medföra att kläckningen skulle komma igång och att årets första torrflugor skulle kunna knytas på tafsen.
Blidö-Matte som funderat på att testa sin tidigare opererade axel för första gången valde återigen att ta sin kamera på axeln och vandra längs ån, medans vi andra hoppade i vadarna och påbörjade dagens första fiske.
Jag behöll nymfen från igår och hoppades att fisken hade gott minne, tog också några mindre öringar och hade flera kontakter med riktigt fina regnbågar utan att lyckas landa någon av dem.
Redan under morgonens första stund så fick jag drilla en stor fin regnbåge på cirka 2-2,5kg innan den släppte. Bättre gick det då för Fluganberg, som fick bli den som ensam stod för fångsten av båda fiskarna till resans andra fiskmiddag.
Regnbåge nummer två för dagen för honom var en stridbar och rund sak på hela 2,4kg.
Behöver jag säga, att med drygt 3,5kg regnbåge som grundingrediens, behövde vi inte gå hungriga från bordet den kvällen.

Men nu förekom jag dagens höjdpunkt, kanske till och med resans höjdpunkt lite grann.
För precis innan regnet så kom de första åsländorna svepande fram över vattnet och några inte helt klara stod fortfarande kvar på ytan och här och var började de försvinna till ljudet från smackande öringar och regnbågar.
Valet stod mellan en olivfärgad torrfluga eller en nymf, jag valde den senare, en beställd variant på superpuppa, bunden av min fiskebroder i Järpen, fettade in den för att den skulle flyta högt och redan i andra kastet så steg öringen.
Inom en halvtimme så krokade jag ytterligare 3 öringar innan kläckningen försvann till ackompanjerad av tilltagande vind och mörka moln.
En av Tyskarna som varit mitt sällskap vid poolen och som fortsatt sitt dunkande med ploppande zonker kunde nu inte hålla sig och kom över för att se vad jag hade på tafsen.
Han fiskekompis stod lite längre upp i strömmen och med höga rop förkunnande mitt besök på engelska till sin kompis,
-He is fishing dryfly!
-Was?
-He fishing dryfly! ropade han förvånat igen.
Varför han valde engelskan när han ropade sin kompis vet jag inte.
Temperaturen måste ha sjunkit ett par grader då de tunga regnmoln svepte in, och vi bröt fisket för lunch i stugan och när sen det korta regnet avtog kunde vi sittande vid bordet sen se hur svalorna svepte fram över strömmen och frossade på sländorna tillsammans med flugsnapparna och sädesärlor.

Återigen ett besök i Tidaholm för att skaffa tillbehören till middagen innan vi gjorde oss färdiga för eftermiddagsfisket.
Till lycka för mig så lät jag min nymf sitta kvar och i snabb följd så krokade jag resans öring nummer sex och sju i strömmarna nedanför stugan.
  
Superpuppa a la Järpen är gott för Tidans öringar.

 
Fluganberg vid ruinpoolen   -   Fler som vill vara med när Granaten fiskar

Och ungefär samtidigt som Sverige kunde gå ikapp och tillslut om Danmark i hockey-VM  så tappade jag av tre fina regnbågar vid en av nackarna i Tidans strömmar.
Fisket bröts lite tidigare än kvällen innan och vi var tillbaka vid stugan lagom för att se Sverige göra 4-2 på Danmark och därmed säkra en på förhand kassaskåpssäker seger, enligt alla specialister.
Att välja hockey framför flugspöt var aldrig något alternativ.

Årets första flugfiskeresa var och är därmed avslutad. Nu väntar lite strömmingsfiske och lite gäddfiske på mig här hemma innan det om en dryg månad är dags igen, då tillsammans med Idsjöströmmens harrar och västra Jämtlands gyllengula öringar.

Kvällsmys i Tidan



¸.·´¯`·.¸¸.·´¯`·.¸>< ((((º>


lördag 11 maj 2013

I väntan på första huggsexan kvällstid

Väntar fortsatt på kvällen då gäddorna släppt tanken på att föröka sig och istället ställer sig i huggläge. Igår var inte den kvällen, även om vi fick lite kontakt i alla fall.
Fluganberg var den som drog det längsta "stråt" under kvällen, och skall vi fortsätta den liknelsen så kan vi väl säga att den gädda som jag lockade knappt ens hunnit bli ett strå.
 
Fluganberg med kvällen största på 89cm

 
Nu pågår istället packningen för fullt här hemma för att ge Tidan/Baltaks regnbågar några dagar.
Vi kan väl säga att säsongen nu är i full gång, och nu gäller att passa på att njuta den till fullo.
Så till alla er som just nu, precis som jag packar eller är på väg, eller kanske sitter i väntans tider till vinterdrömmen skall förverkligas, till er vill jag önska en god tur och en härlig skitfiskesäsong.

¸.·´¯`·.¸¸.·´¯`·.¸>< ((((º>

lördag 4 maj 2013

Grönglitter i mungipan

Härligt det är, att trots att man sitter fast i en jourvecka, kan inom bara några minuters bildfärd hoppa i vadarna och knalla runt i gäddrika vatten.
Platsen densamma som förra gången, fast idag fick Fluganberg och jag sällskap av Anneli och senare också av Granaten som kom efter oss ner till viken.
Redan på andra utlägget så satt min första gädda för dagen, men sen blev det stopp för mig, Fluganberg däremot hittade en riktig gäddhåla och krokade 3 och tappade ytterligare några på nästan samma kvadratmeter.

-Du har nått i mungipan

Fler som vaknat till liv

 


 
 
Efter ett par timmar gav jag och Anneli upp för dagen och for hem.
Det vankades lyxmiddag hemma, grillat till mina killar och för Anneli och mig, stekt abborrfilé och kall sås.
Fluganberg stannade ytterligare en stund, och Granaten väntade ut årets första krokning, vilken också kom lite senare.
 
Granaten mms;ade lite senare in sin fångst
 
 
¸.·´¯`·.¸¸.·´¯`·.¸>< ((((º>
 
 

onsdag 1 maj 2013

Jourgädda

Att har en jourvecka innebär så här i vårtider att man känner sig extra låst, om man nu är en sådan som jag, som inget hellre vill än att vara ute, gärna på sjön i båten.
Men, allting går att lösa om man har lite fantasi och lite gott sällskap.
Äldsta sonen ville ut och röra på sig och Fluganberg föreslog platsen, sagt och gjort gäddfiske med flugspö fick det bli, och det bara ett par minuter från arbetsplatsen, om det skulle börja ringa i luren.
Och medans jag och Fluganberg klev i vattnet, så tog sonen hand om kameran, vilket jag tycker han gjorde med den äran.
 
 
Flugfiske på gädda, på kort lina och grunt vatten är riktigt kul.

Även Fluganberg krokade av en mindre inne på det grunda

Vi kan stå snyggt åsså

 

 

En fin serie från sonen på dagens största gädda. Drygt 86cm tagen på 50cm djup.
Med ett kast som var knappa 4 meter.
Som sagt, gädda på fluga är häftigt, ett fiske som fler borde pröva tycker jag.
 
¸.·´¯`·.¸¸.·´¯`·.¸>< ((((º>