Translate

onsdag 9 juli 2014

Återställ – Värna – Använd

Tänk att en bild på en tom lägenhet kan trigga mig så. 
För vad är det vi ser, en tom lägenhet med gräsligt fula tapeter (min åsikt) där ingen tycks vilja bo. Eller ser vi en framtida drömbostad med ljudet från små barnfötter som tassar mot köket och doften från nybakade bullar? 
I Ernstifieringen och de Timellska tidevarvet som råder i landet så är allting möjligt, koja blir till slott på en halvtimme under bästa sändningstid och lägg där till några kockar, amatörer eller proffs, och de nystylade hemmet omsluts i ett helt spektra av dofter, färger och smaker.

Är detta platsen för dig? eller som reklamen säger, om Svensson själv får bestämma?


Återbrukets tidevarv
Diverse produktionsbolag lägger ner otaliga miljoner kronor för att via rutan uppmana oss till att bygga om hemma. Lägg därtill den nya trenden, att som det heter återbruka, så är det sen fullt upp för ”Svensson” att pyssla hemma. Återbruka, är alltså att man tar något gammalt, restaurerar och återanvänder eller så tar man något som absolut inte var tänkt som inredningsdetalj, slår några slag med hammaren, drar några drag med penseln och vips så har ett antal fula lastpallar omvandlats till en skön soffa till uteplatsen. Kanske skall säga det på en gång att jag är absolut är för detta med att återbruka. Gamla grejer får nytt liv genom inspiration och uppfinningsrikedom, allt kanske inte blir snyggt, men många saker blir otroligt vackra eller fantastiska bruksartiklar.

Attefallska stuga
Från regeringens så har man som genom ett trollslag gjort det lätt att bygga större och en ny typ av bostadshus på gården utan krav på bygglov och andra regelkrångel, det så kallade Attefall’s huset. Man hävdar också från regeringshåll att detta med bygg-om-hemma-trenden och rotavdraget har skapat mängder med nya arbetstillfällen, och det kanske det har, vilket i så fall är bra. Man införde också RUT avdraget, en förkortning av Rengör, Underhåll och Tvätt. Också det har, allt enligt dem själva, skapat mängder med arbetstillfällen och hjälp för många i dagens stressade samhälle.
Tänker inte heller kring detta lägga några övriga värderingar, utan bara konstatera att det finns och om det funkar är det bra.
Tillbaka till bilden på den tomma lägenheten. Fyra väggar, ett tak och ett golv, en tapet som visserligen väcker känslor, men i övrigt kallt, sterilt och öde. Här finns inte plats för varken fredagsmys eller vuxenmys. Ingen mysig läshörna för de små, ingen koja byggd av vardagsrumsbordet och en filt, inga bilder på nära och kära på väggarna, utan bara tomt och öde. En lägenhet som om den ägdes av någon inte inbjuder till trivsel eller till besök från nyss nämnda nära och kära. Vad värre är, det blir inte produktivt med människor som lever i den miljön utan snarare ökade kostnader för det statliga att ta hand om.

Fiskeblogg?
Vad har nu allt detta tuggande på en fiskeblogg att göra?
Jo, med lite humor i ironiform, en smula fantasi och en mängd fakta så är detta precis vad som möter många av våra djur, fiskar och andra organismer i och kring våra vattendrag idag. Sterila, öde och på vissa ställen till och med döda, oftast formade med mänsklig och maskinell hjälp till rena kanaler rinner många av våra åar och bäckar genom landskapet. Borta är stenar och rötter, skyddande omgivningar i form av träd och annan växtlighet, allt av en enda anledning, vattnet måste bort och det fort, helst ner till någon form av damm eller liknande för att där sparas till att användas när det passar oss. Utdikning, flottningsrensningar, damm- och kraftverksbyggen har skapat vattendrag som till många är total rubbade i den ekologiska balansen. Avsaknaden av grunda uppväxtområden, djupare höljor, snabbare strömmar, sel, förändringar i både struktur, utseende och flöde har skapat kanaler av vatten som rinner genom vårt landskap. En fisk, en utter eller en fågel är också beroende av ett möblerat hem, där det måste finnas färg, form och doft för att alla skall trivas och föra livet vidare i all dess naturligaste form. Här finns inga tydliga förenklingar från regeringshåll, snarare tvärtom, förhalning och seghet uppvisade i utredningen efter utredning som alla pekar på en sak, något måste göras. Som sen emotsägs och nya utredningar tar form.

Om fisken själv får bestämma??

ÅVA avdraget
Så mitt förslag är, Varför inte införa ÅVA-avdraget/bidraget. Återställ – Värna – Använd. Där pengar skjuts till, istället som idag dras ifrån, med att återställa vattendrag, sjöar och hav. Där tjänster skapas för att värna vattnet i första hand men också för övervakning, tillsyn och uppföljning. Där man stöttar lokala företagare som sedan utifrån rätt satta förutsättningar använder resursen. På så sätt så skapas inte bara en mängd nya arbetstillfällen på små orter spridda över hela landet, utan också värnar miljön. ÅVA avdraget skulle dels finansieras via statliga medel men också att företagen som idag står som brukare av den uppdämda och döda resursen blir ålagda att vara delaktiga ekonomiskt.

Stegvis
I den första fasen, att återställa, finns två steg och här skapas arbetstillfällen över tid. Steg ett är att föreningar, fiskevårdsområden kommuner och liknande skulle påbörja arbetet med inventeringar, förstudier och åtgärdsplaner vilket kommer att kräva en del resurser i form av arbetskraft från till exempel kommun, statlig eller privata. Här måste någon form av sammankallande kraft ta samordningen mellan de olika aktörerna som finns. Någon form av samordning behövs, tro mig. För tittar vi i Stockholms Län så finns följande aktörer som på ett eller annat sätt har ett ord med i leken kring vården av våra vatten. Länsstyrelsen, Stockholms Stad, Hav och Vattenmyndigheten, Stockholms Läns Fiskeareförbund, Stockholms Läns Fiskevattenägare, Skärgårdsstiftelsen, Naturvårdsverket, Jordbruksverket, Kommuner och dessutom Sportfiskarna, Naturskyddsföreningen och WWF. Utöver dessa så fyller vi på med ideella föreningar, sportfiskeklubbar, markägare och brukarna alltså de som enligt en vattendom har rätt att använda sig av vattnet. Och detta är säkert inte alla, så det blir en del som kan påverka utgången för ett vattendrag, en sjö eller våra kuster och hav.

Steg två i att återställa är det direkta arbetet med våra vatten. Här kan privata företag eller utökningar inom det statliga och kommunala påbörja arbetet med de direkta åtgärder som framkommit under steg ett, vandringshinder, restaurering av vattendrag i form av lekbottnar, uppväxtplatser och liknande, dessutom med klippning av strandängar och i åar och sjöar, vägövergångar och liknande.

Värna, eller med ett annat ord förvalta. Det är fortlöpande arbete med våra vatten men nu också med mer fokus kring livet i och kring vattendragen.  Arbetet under denna punkt är satt likställa vid ett förebyggande underhåll, fortsatta inventeringar och uppföljningar, arbeta vidare med att åtgärderna under ovanstående punkt. Tillsyn och övervakning. Återinförande av försvunna arter, testfiske, elfiske.

Den sista bokstaven i förkortningen ÅVA är A, vilken står för använd eller använda. Här skapas de företagande som kan komma att använda sig av resursen och nu är det bara fantasin som sätter stopp för till vad vi kan använda våra vattendrag, sjöar och hav. Det viktigaste är att det görs utifrån vattnet och inte plånboken. Ett vattendrag är och förblir en resurs så länge den brukas väl och på rätt sätt. Långsiktighet måste vara för evigt inskrivet i nyttjarnas agenda för hur ett vattendrag skall och får användas.

Vad skulle hända om?
Man behöver sen inte vara ett geni för att inse att detta kommer att sprida sig och gradvis öka sysselsättning genom landet. Även andra typer av företagande kommer att kunna dra nytta av detta genom att den lokala infrastrukturen nyttjades.

Vilka skulle till exempel kunna dra nytta av att vi lyckas med vårt arbete att skapa god ekologisk status i Skeboån?
Och vad skulle ett smart lagda anslag och resurser kunna ge på sikt?

Jag gör så att jag vänder på frågan istället.
Vilka drar nytta av ån idag?

Bortsett från en och annat kanotist, vårt lokala industriföretag och markägare längs ån som använder den för bevattning så är det ingen som kan eller vill dra nytta av ån. Ån är idag under sommaren en till stora delar brun och kraftigt bevuxen vattenkanal som misskötts dåligt under en mängd av år. Om vi nu i projekt Skeboåns Sportfiske skulle lyckas bara med en bråkdel av vad vi hoppas med vårt arbete så kommer ån till stora delar att vara ett välskött, klippt och restaurerat vattendrag med möjligheter för fiske efter storvuxen havsöring under delar av året. Vad händer då om vi erbjuder detta till sportfiskeintresserade?
     
Lokala företagare som säljer övernattningar, mat och bensin bara för att nämna några, skulle kunna dra nytta av detta. Dessutom så skulle åkare och maskinföretag kunna erbjudas arbete under arbetets gång. Uthyrare av maskinutrustning och på sikt även mer specifika företag som bedriver fisket i ån, håller kurser och/eller föreläsningar skulle även de naturligtvis dra nytta av ett vattendrag med god ekologisk status. Vår lilla å med dess öringar skulle alltså kunna öka tryggheten för många utan att de är direkt kopplande till arbetet i ån. 
Många gånger så rynkar människor med styrande funktioner på näsan åt detta faktum, säkert med tanken vad skulle den lilla ån eller sjön kunna ge? Oftast med kommentarer som  
–det känns inte riktigt säkert och finns det någon ekonomi i detta? 
Ser man utanför sina ramar och det över lång sikt, så vill jag mena att det inte någon drömbild. Ett bra skött vattendrag ger arbetstillfällen, lägg därtill en både bättre och trevligare miljö.


Kom ihåg orden, Återställ – Värna – Använd, de kan vara nyckeln till framgång.
¸.·´¯`·.¸¸.·´¯`·.¸>< ((((º>


Inga kommentarer: