Årets sista fiske

Kusten silvergrå, isig och kylig idag, på årets sista fisketur.
Men redan nu är det klart att 2016 års säsong tar sin början på nyårsdagen.

Skaran var till stora delar densamma som vanligt, Granaten och Fluganberg, idag åtföljda av Niclas och Max.

Max är en ung kille med brinnande iver att få komma ut på fisken och såklart att han då får hänga på oss ut. Det kommer ju en dag när vi inte kommer att kunna halka omkring på isiga berghällar och då kommer det kännas skönt att veta vem som då vandrar längs fiskestigarna. 

Niclas var 'packad' idag

Vi spred ut oss längs stränderna, Max hängde på mig till min lilla specialvik och sen ven flugorna ikapp med vinden. Lite svårkastat periodvis med i stort sett rak motvind, men det gick. Hade en liten följare som inte ville mer än visa upp sig innan det var dags för värmande fika.

En julpyntad liten tall precis intill stranden.

Max fick äran att fiska Patrikbay

Med lite värmande choklad i kroppen var vi redo att köra på igen. Huggen uteblev så jag lutade spöt mot en nedisad buske och började leka med kameran istället. Nu ger ju det sällan mer fisk än om flugan är i vattnet så efter en kort promenad så fortsatte nötandet. 

I brist på hugg, kan man alltid njuta naturen....

.....bara att ställa ifrån sig spöt och leka med kameran istället.

Skulle precis gå mot viken som Granaten höll till i när han kom tillbaka mot mig, bakom honom på stranden låg hans grejer och en vacker silvrig öring. Efter en vägning, 1,6kg.
Oavsett vem, så är det så skönt när någon av oss får landa en fisk. Vi har kämpat på under december, oftast med bra kontakter men tappade fiskar, nu låg den där.
Han hade haft ytterligare en på men den gjorde som de lärt sig, krängde lite och gick sen loss. Det var skönt att vada iland och kunna klappa om honom och få säga grattis.

Granaten's med 1,6kg vackert silver

Det började skymma, så vi fiskade oss mot bilarna igen. Jag stannade upp i trakterna av där Granaten fick sin fisk, gjorde några kast. Hugget kom bara någon meter utanför den grunda stranden, fisken rusade längs kanten men vände och kom snällt in mot mig. Jag hann faktiskt greppa håven innan den troligtvis gick loss mot den grunda bottnen.
Det är nära nu, måste ha kommit ner från de 40 timmar jag startade med mot kanske 5-7 timmar kvar. Det är på nyårsdagen det händer alltså, om man nu skall tro den gamla regeln. En 40 timmars vecka på varje fisk.
Inte utan att jag så här i efterhand tycker lite synd om Granaten nu, när fiskepass kommer.

Havet, en lisa för själen

¸.·´¯`·.¸¸.·´¯`·.¸>< ((((º>

Årskrönikan hittar ni här.