Inte utan att man blir lite uppspelt

När tid har funnits så har jag försökt komma ut till havet, men efter en stor brand på företaget jag jobbar på så har varken tiden eller för den delen orken funnits. Även om jag vet att havet, doften av tång och salta vågskvalp är precis rätt medicin för att återfå lugnet och energin i kroppen.

Gjorde en kort resa förra söndagen med bra resultat, om man räknar in hugg, följare och tappad fisk i kategorin bra resultat.

Värst var en fin fisk som tog en bit ut från land, gjorde några vackra hopp för att sen lugna ner sig, följa med in och när jag ledde den in i en skreva i berget så trodde jag att den var min. Upp på berget med hjälp av en våg kom en grann öring i 3 kilos klassen.

Det är också då som draget lossnar ur mungipan och jag ser fisken glida ner över kanten och i vattnet igen.
Idag var håven med! 

Idag tog jag ut en jourledig dag och lockade med mig Fluganberg ut till kusten.

Det var 10 hugget som vi siktade på, och 10 hugget blev det.

Vi hade en båt som åkte före oss i vikarna så tanken på fisk grusades en aning, men i min lilla favoritvik så kom det ett vak bara några meter ut från land och ganska snart därefter så landade mitt drag bara någon meter därifrån. Hann bara veva någon meter så slog den på en gång, sen en gång till innan det grundade upp och draget tog i sten. Försökte ytterligare en stund, men fisken var som bortblåst.

Mellan mig och Fluganberg, som stod på udden mitt emot, gick så ytterligare en fisk upp, men ingen av oss kände något av den.  

11:00 kaffet, som det bör intas

Klockan slog 11 och det var dags för lite kaffe. Solen bröt igenom molnen och gjorde dagen om inte ännu skönare. Okej, fisket är kanske inte det bästa när solen skiner och det nästan är blankt på havet, men va gör väl det, luften är hög och frisk, kaffet smakar så oändligt mycket godare där ute och fisk hade jag ju känt. Vad mer behöver man egentligen. 

Tufft att vara öring vid skjutfältet idag.

På skjutfältet intill brakade det nu loss ordentligt, skurar av kulor spreds över havet och det stänkte rejält efter dom. Kan inte vara lätt en dag som denna att vara jagande öring längs den kustremsan. Nåväl, inte ens en KSP kunde ta udden ur eller störa mig denna dag. Vandrade längs stranden och hittade min fiskebroder sittande på en klippa och lapa i sig av decembersolen.

Så här borde det få vara fler gånger under vintern

Är man havsöringsfiskare så måste man kunna fånga dagen om inte fångsten av öring lyckas. Vi strosade runt på öde sandstränder, kastade lite här och var, men njöt mest.
Öringen finns ju kvar nästa gång, får vi hoppas.
Det sägs ju att det går en 40-timmars vecka på varje öring, då borde jag vara nere i 30 timmar kvar nu bara. Inte utan att man blir lite uppspelt, snart hugger det. 

'Kasta loss'

¸.·´¯`·.¸¸.·´¯`·.¸>< ((((º>