Väl värd sin öring

Jag undrar om ett öringår kan börja så mycket bättre än som detta gjorde.
Jag kommer till varför.

Nyårsdagen, kändes som klockan ringde innan jag gick och la mig.
Vid 06:00 så påbörjades kampen om segern, klockan vann. Ingen svår match en fiskedag, men visst var det en aningen segt.
Strax efter 08:00 så rullade Västeråsarna Esa och Kjell in på gården och en stund senare kom Fluganberg, längs vägen steg även Granaten på och dagens setup var klar.
Friskade i rejält när vi steg ur bilen och väl nere vid havet rullade  stora dyningar in mot land, förstärkta av en piskande vind.
Tanken var flugfiske men tre av oss gav upp tanken ganska omgående. Esa, som inte hade något val tog striden med flugspöt mot vind och vågor.
  

Kjell möter vågorna långt ut på klipphällen

Vacker nyårsdagsmorgon längs....

.....längs Roslagskusten idag.

Esa hittar små luckor i bränningarna

Efter en liten stunds fiskande och en lång stunds fotograferande rörde vi oss mot bilarna igen för platsbyte. Inte utan att vi var fundersamma, skulle det gå att hitta någon öring bland bränningarna. 

Granaten utmanar....

.....vågorna. En ojämn kamp redan från start.

Plats två gav, delvis blåa och blöta fingrar, en glädjeskuttande öring och ett hugg, sen inget mer. Ett sällskap på en morgonpromenad lyfte på båda ögonbrynen när de såg oss komma gående, vad dom tänkte vill vi nog inte veta, men de log och sa hej i alla fall.

Lite less på vind och vågor och hungriga sökte vi oss till nästa ställe och snart brann elden och kokpannan värmdes i takt med händerna. Några grillade korvar, lite bullar och annat gott senare var vi redo igen. Eftermiddagen var här och därmed skymningsljuset. Vi nötte på med våra spinngrejer utom Esa då som fortsatt förde en envis kamp med flugspöt mot de flesta av elementen.

En busvissling, jag snor runt på stenhällen jag står på, tvärs över den lilla viken står Esa på knä i strandkanten och jag hinner se hur något silvrigt glider ur hans händer och ner i havet igen. Han reser sig, sträcker en arm upp i luften, lyfter på pälsmössan innan han lägger sig raklång på klippan med båda händerna bakom huvudet och vinkar lite åt oss där vi står. Han förde en till stora delar ojämn kamp med sitt flugspö, men han vann, han krokade och återutsatte en grann öring på närmare 65cm och det var (ursäkta svenskan) jävligt skönt att se. Och det var så rätt, när han la sig på klippan och vinkade lite kaxigt åt oss. Efter en gruppkram som hade gjort vilken fotbollsspelare i allsvenskan som helst avundsjuk så fick vi sen höra att han hade haft mer kontakt där han stod.
Spinn v.s Fluga 0-1 (som tur var). 

2016 års första öring

Foto: Esa Fahlén

En riktigt kylslagen, blåsig och trevlig dag, 

med det bästa av avslut.

¸.·´¯`·.¸¸.·´¯`·.¸>< ((((º>

Till sist vill jag tipsa om min flugfiskeväns nya fiskeblogg.

Bonds Flugfiske, tro och vet att detta kommer att bli riktigt bra.

Länk Här