Testar att göra ett bildspel.

Vad gör man inte en ytterst tråkig dag på jobbet, med regn, rusk och en massa minnen från sommaren som tydligen givit upp för i år.

Boktips

Hemma igen!!
Sitter här och funderar på var sommaren tog vägen.
Ute viner det i husknuten och regnet kommer mer från sidan.
Inte utan att jag idag längtar en vecka tillbaka i tid, då jag satt med tre vänner och spanade ut över Storån.

Ninna ninna ninana, ninna nininina......dagens boktips......boing!!!
Nja, bok tips var väl att ta i kanske, den ena är ju nästan jämförbar med en bibel i fiskekretsar.

Säg den flugfiskare om inte läst "Det Nappar i Svartån" av Hans Lidman
Hans sätt att skriva har nog inspirerat många av dagens fiskeskribenter.
Men den andra boken kanske är ett litet boktips för några.
"Berättelsen om Håckrenmagasinet för och efter dämningen" av Richard Öhman.
För oss som svingar våra spön i området så är det ett härlig liten bok om tiden för och efter dammen.


-=Skitfiske=-

Som att bli onykter på intryck!

Fyra "grabbar" färdigplanerade och fiskesugna som bara den landade i Ottsjö hos Halldo på sen-eftermiddagen Onsdag den 20 Augusti.
Siktet var sen länge inställt på Öring, och då helst den som stått djupt i sjöarna och nu var påväg upp i åarna för sitt årliga lilla kärleksmöte.
Tanken är aldrig att störa allt för mycket eller för den delen plocka upp allt som kommer i våran väg. Utan mer att få ta del av dess styrka och dess skönhet innan friheten igen.
Visst tänker vi också låta oss smaka, men då med ett fåtal urvalda.
Catch and release, and a little bit of taste.


Storån var målet, och sen tänkte vi även testa av smååarna runt omkring, så som Sätterån och Fångån.
Fisket startade direkt bara någon timme efter att vi landat efter dom 60 milens bilåkning.
Och först ut var "Harrdräpar´n, Minken" och alla dom andra namnen han fick stackarn.
Men som sagt, först ut var Mårtensson med sin fina Harr på 51cm, vilket också var hans nya personliga rekord just för Harren.
Riktigt kul när sånt händer, och vi andra bugade och gratulerade.
Men så är det ju detta med fiskare som tar rekordfiskar, dom andra, i detta fallet vi,måste ju få tråka lite därav alla dom fyndiga namnen som vi snabbt kom på där på stranden.
Men som svar på tal så krokade han en till lite senare i veckan som också den var på strecket kring 50cm.
Slut på tråkningar från gänget på stranden!!

Veckan fortsatte med fiske nästan dynget runt.
Mörkerfiske i Storån och små dagliga nedslag på andra smultronställen.
På tur stod Sätterån och mynningen ut i Håckrenmagasinet.
Mörkret hade börjat lägga sig när det nu var fluganberg´s tur att kroka en Harr på en halvcentimeter under 50. Tyvärr så finns den inte på bild, men rökt var den delikat på frukostmackan.
Några småöringar tog lite längre upp i ån innan vi slutligen böt plats och hamnade åter i Storån för lite mörkerfiske igen, denna gång med regnet som sällskap.

Om man nu skall nämna vädret, så kan man väl sammanfatta det med regn och fukt till Fredag kväll, då klarnade det upp och Lördagen vart väldigt fin, men för oss var det lite sent.
Värmen skulle inte hinna hjälpa oss med kläckningar och vaksugna fiskar.

Ny dag och nya vatten.
Denna dag hamna vi i min absoluta favorit, Fångån.
Liten och oansenlig men håller ofta grov fisk om man vet var man skall leta.
Tyvärr så är det allt för ofta som mindre nogaräknade fiskare går ån med långspö i handen trots förbudet och rycker upp det mesta som simmar i den.
Jag skulle önska att flera faktiskt respekterade dom regler som finns, och hyste så mycket respekt för vattnet att dom inser vikten av att låta föryngringen stå kvar i ån.

Fångån för några år sen hade fått nya invånare i form av Bävrar som höll till i dom nedre lugnflytande delarna av ån. Numera så har dom spridit sig till nästan hela ån, och i Bäverkroken, som den så passande heter har den härjat fritt bland alla småbjörkar som stått där.
Det var som att vandra i ett gigantiskt plockepinn, och som ni ser i bilden ovan, vissa jobb dom gjort var rena konstverken.

Fisket då.
Jo, vi delade på oss i par, och Mårta och Granaten gjorde övre delen och jag och fluganberg den nedre, från timmerbron.
Från den övre delen kom rapport om en kilos öring som gäckade i en av dom finare höljorna med flera vak och hopp för att riktigt visa upp sig.
Och för oss i den nedre delen så blev dagen fullkomlig i och med öringen på bilden som tog min E-12;a nedanför en nacke.
Det var verkligen Fångån, när den är som allra bäst.
Öringen gissades till runt 8-9hg och hade ett litet stämjärn i underkäken.

Efter fångsten så satt vi ner en stund, en liten paus helt enkelt, men också för lite fotografering innan vi fortsatte och fiska oss nedströms.

Björnrapporterna fortsatte och komma in, och precis som ryktet sa, hade en nalle setts på vägen mot Storån, men också i och kring Fångån.
Så när vi hittade en stor hög strax intill stigen som innehöll mängder av blåbär så sattes fantasin igång.
Om det sen var Björnspillning skall vi låta vara osagt.

Nattfisket denna dag, återigen vid Storån.
Och nu var det lite större fisk i gång. Vi hörde en del tyngre vak ute i åns mörker.
Men närmast var nog återigen mårta när en Öring vid tre tillfällen jagade hans ytligt fiskade muddler i väldiga plask.
Andra gången han hade närkontakt så stod jag och granaten intill och såg skådespelet.
Tyvärr så tog han inte betet utan bara lekte med oss en stund innan han simmade vidare.
Även jag hade kontakt denna kväll, men med en något mindre öring, men också den släppte efter bara några häftiga dunk i spöt.
-Mörker fiske är bra häftigt!! sa mårta sen i bilen hem vid 01;45.
Och jag kan bara hålla med, mörker fiske är riktigt spännande.

Ny dag, och också den sista fiskedagen. Och nu lyste solen över ottfjällets branta och dramatiska vägg och dom nu något slitna fiskarna fick åter lite energi vid frukostbordet.
Ny plats skulle testas i Storån.
Vi vandrade ner på "andra" sidan ån och hittade snart ytterligare en sån där plats som gör att man kippar lite efter andan, så vackert och så storslaget.
Fjäll, strömmande vatten och en natur som gör att man vill få tiden att stanna upp, just där, just då. Lite vakande fisk och vi vadade ut på lite olika platser för att testa.
Småharr och småöring men ingenting mer.
Vadringen fortsatte neröver, och nu hamnade vi på nästa fina plats.
Också här lite småfisk igång, och några mindre Harrar återutsattes i ån.
Lugnet, vädret och vyerna gjorde oss så där härligt avslappnade, som att bli onykter på intryck om man skulle försöka sig på en beskrivning.

Eftersom vi ikväll var bjudna på middag hos Halldo, så fick vi börja att vända uppströms igen.
Men sådana här dagar är det svårt att slita sig, och i sakta mak fiskade vi oss uppåt igen.
På ett ställe stötte jag en större fisk som gått in på grunt vatten, så hur försiktig man är i sitt vadande, är man lång, kastar man ännu längre skuggor tyvärr.

När vi nästan kommit fram till bilen så började ett stim Rödingar att vandra runt ute i ån, och genast skulle vi försöka oss på att smyga på dom.
Fiske i åar och strömmar efter Öring och Harr kräver försiktighet, men när det gäller Rödingen så blir det ännu en dimension av det fisket.
Och tiden började bli knapp för oss, så samanfattningsvis kan man säga så här.....
Rödingen vs Fiskarna, lika med 1-0.

Middagen hos Halldo var väldigt god, och vi blev sittande en lång stund i hans kök och prata om det mesta som rör natur, fiske och annat kul.
Underbart att få sitta ner och lyssna på en man som levt i skogarna och på fjällsidorna sen barnsben.
Och han berättade om fisket som en gång var i Storån innan den stora uppdämningen.
Och jag kan inget annat än känna ett visst vemod över att jag aldrig fick lägga min fluga i dom vattnen.

Sista kvällen, sista kasten efter Öring i mörker för i år, det är lika tragiskt som det låter.
Vi bestämde plats och fick en mysig och skön avslutning på en ganska bra resa trots vädret.
Fisket var lite trögt, men vet man bara var man skall leta så nog går det att lura upp någon av dom större till att visa sig i alla fall.
Mårta satte sitt personliga rekord, vilket också det var en av resans höjdare, så nu återstod en kväll med fika vid åstranden intill en eld som värme och ljus.
Fiske blev det naturligtvis, och efter en liten stund så hade jag återigen fin kontakt med en av dom större, denna gång tog han min fluga, knuten på en 0.20mm tafs.
Återigen dom där härliga tunga dunken i spöt, innan han gick av.
Fisk fanns det, och vi fick både se och känna dom trots att rapporter tydde på dåligt fiske.
Men som sagt, Hoppet......det sista som överger oss fiskare.
Aldrig någonsin stämmer det gamla militäriska uttrycket bättre än på Öringfiske i mörker.
Rätt man, rätt plats och rätt utrustning.

Tack för en mycket trevlig resa till mina fiskekamrater.
Och till strömmar och vattendrag i jämtland bugar jag och lyfter på hatten.

Planeringsfiske

Jaha, så var det då dags för dom fyra att sätta sig runt bordet och planera dom kommande dagarnas fiske i Ottsjö med omnejd.
Förväntan, och en massa glada skämt blandat med ytterst lite planering.
Börjar bli ganska rutinerade nu, så det mesta tas ur huvudet och ibland utmed resvägen.
Hur som helst, nu är vi på G och snart, mycket snart står vi utvadade i storåns vatten.
Med på resan blir Mårta, Fluganberg, jag och Granten.
Ett mycket kul och trevligt gäng, som har ganska lika inställning till detta med fiske och hur man är och beter sig utmed fiskevattnet.
Alla med målet att höja sitt egna pers, men kanske i första hand för att få några dagar tillsammans, lajja hette det visst när vi var mindre.

Jämtland...here we come!!

En rapport från resan kommer när vi åter har landat i Roslagen igen.

-= Skitfiske & Önska oss detsamma ;-) =-

I´m NOT singin' in the rain

Ytterligare en helg som varit totalt båtfri.
Idag söndag vill nog inte ens landets alla hundar gå ut, utan håller sig nog i intensiv förhoppning att vädret är bättre imorgon.
Så var beredda alla hussar och mattar, för imorgon bitti vid 04:30 skrapas det och ylas det i hallen.
Tanken var inställd på lite båtåka men också på fiske efter Abborre. Nu vart det inte så, utan ytterligare en hel hög med millimetrar regn fick läggas till dom som redan kommit.
Måste väl börja närma sig ca 200mm i detta område snart, sen slutet av juli.
Och det är ju inte illa om man nu gillar regnet vill säga.

Kräftpremiären begicks i helgen.
Två paket röda gick åt tillsammans med "gumman" och hennes killar.
Det slurpades vilt i lägenheten.
Mycket mysigt och gott.

Åter till vädret då.
Naturligtvis så börjar jag spana lite på prognoserna inför Öringracet.
Och SMHI talar om lite bättring i vädret framåt Tisdag/Onsdag.
Hade inte kunnat regissera det bättre själv.

Nu fattas bara att dels blir så men också att Ottsjö´s öringar också har samma information som jag.

-=Skitfiske & Klä er torrt=-

En allt för tidig höst

Regnet nästan "forsar" förbi rutan horisontellt och träden lutar sig mot varandra i hopp om att stå kvar med fötterna i jorden.
Det knakar i husknuten och det finns bara en plats man kan vara på, och det är hemma i soffan.
Det är sånna här kvällar som bilder kommer tillbaka om ljusa fina sommarkvällar vid havet, när luften är ljum och vinden möjligtvis endast skänker ett svalkande andetag i ansikten.
Hösten kom allt för tidigt i år tycker jag.

Idag kom så flugorna vi hade beställt.
En salig liten blandning av olika sorter, stort och smått för att testa lite, eller bara få lite tipps på bindmönster.
Vi har tidigare köpt flugor på nätet, med lite olika kvalitet som följd.
Flugor.se har dock fått levererat någon gång tidigare också, och på det stora hela har vi varit nöjda. Men som sagt, det kommer en liten fiskerapport om det denna gång.
Dom är alltid snabba i leveranserna, vilket är ett stort plus.

Ytterligare ett fiske blev bokat idag, och det väntar när jag kommer hem från Jämtland, och det är ett kräftfiske.
Ska bli riktigt kul, men kanske framför allt GOTT!!
Platsen är och förblir min lilla hemlighet, men jag är väldigt tacksam för att jag skall få möjligheten till ett eget kok på vår svenska signalkräfta.

-= Skitfiske & Håll i Sydvästen=-

Kräftan och Björnen

Idag var dagen då killarna åkte till sin mamma igen, efter en 3,5 veckas skön semester.
Det sista vi gjorde ihop idag var att fånga en ny invånare till Pontus akvarium.
En liten signalkräfta på ca 4-5cm.
Nu får vi se om han trivs i akvariet.
Jag har prövat tidigare, och dom två fick gå tillbaka till fångstplatsen pga att dom faktiskt växte ur akvariet.

Det är väl det ända i fiskeväg som jag kan rapportera om.
För just nu pågår väl mestadels förberedande inför jämtlandsäventyret i nästa vecka.
Vi binder många av dom flugor vi fiskar själva, fast denna gång har vi testat att köpa från flugor.se på nätet.
Jag kan återkomma med en liten rapport om hållbarhet, utseende och fiskbarhet.

Läser flitigt Lunkans, och hans vänners bloggrapporter inför resan, och dom flesta talar om dåligt fiske just nu där uppe i Åredalen.
Men men...återigen, det sista som överger oss fiskare är hoppet.
Och med fiskegnistan sprakande, stampar vi gasen i botten på onsdag med siktet inställt på vakande Harr och lekgriniga Öringar som biter villigt i våra mörkerfiskade flugor.
Det talas också i bloggrapporterna om ett björnmöte utmed vägen till Storån, och jag kan väl bara ana var detta möte kan ha ägt rum.
Nallen har nog släpat sig iväg flera mil därifrån, när vi väl står där med flugspöna i handen, i sitt letande efter den sista nattmackan innan han skall tryna in för vintern.
Men onekligen ger det en liten extra krydda till våra nattliga vandringar i videsnåren intill ån.


-=Skitfiske=-

Höstplanerna för fisket

Snart dags, Onsdag vecka 34 så sticker vi upp till Jämtland igen för fiske efter Harr men kanske mest efter Öring.
Vi blir 4 man som tänker göra livet surt för vakande fisk, jag, Fluganberg, Mårta och Granaten.
Och har vi lite tur och att allt stämmer, så för vi följe däruppe en natt av ytterligare en öringjägare från Åredalen.
Rapport kommer om denna resa när vi väl är hemma igen.

Fisket här hemma kommer till en början att domineras av fiske efter Abborre i havet nu under Augusti, och sen vart efter tiden går och graderna sjunker sakta övergå till Gäddan och sist Havsöringen.
Blandar man sen upp detta med resor till Regnbågssjöarna under september och Oktober och som sista strömfiske blir det en resa till Mellansljusnan i slutet av September så tycker man ju att kvoten skulle vara fylld när det gäller fisket.

Men som William Moberg-Faulds brukar säga, det sista som överger oss fiskare är hoppet....
(och jag gör ett tillägg där)
Ett spö skall vara i handen, en fluga ligga på vattnenytan och dragen skall hållas blöta, det hugger aldrig i garderoben. :-)

-=Skitfiske=-

Inte en dag som alla andra

Denna dag för precis ett år sen så förlorade jag min far efter en tids sjukdom, och det är inte utan att det sätter spår i ens vardag, och kanske mest en sån här dag.
Så eftertänksamhet är nog vad som präglat denna den 6 augusti, och naturligtvis så finns tankarna kvar på varför, varför så tidigt.
Orättvist är livet och dom olika lotter vi drar ur Fru Fortuna´s tombolaburk.

Jag for upp till lunden och satt ner en stund med mina egna funderingar och mitt fortsatta samtal med far, om sånt som en far och en son pratar om.
Kan inte undanhålla er den text jag hör, och dom ord jag känner stämmer så bra till den känslan jag har där uppe vid Edebo kyrka tillsamman med pappa och det stilla regnet.

"Hela världen håller andan"

Tänk om hela världen stannade upp just nu, och du och jag fick sitta här i evighet.
Då kunde jag berätta i lugn och ro för dig, allting som jag lärt ut om livets hemligheter.

Under ett pilträd invid ån, sitter en pappa med sin son.
Hela världen håller andan.
Båtar av bark, segel av strå,styr ut mot hav långt härifrån.
Tiden rinner ut i sanden.

Tänk om våra kroppar slutade upp att gå, just nu när vattnets virvlar smeker våra tår.
Då äntligen fick vi tid, du och jag, att reda ut, varför gräset växer och vart vinden drar,varför floden rinner och åren går.

Under ett pilträd invid ån, sitter en pappa med sin son.
Hela världen håller andan.
Båtar av bark, segel av strå,styr ut mot hav långt härifrån.
Tiden rinner ut i sanden.
(Text: Lasse Tennander )




När jag sagt hej till far, så for jag hem till mina egna killar och packade en lite fika-rygga och så for vi ner till båthamnen, för lite avkoppling och för att se efter båten efter allt regnande.
Nu vart det så att jag passade på att ösa mina vänners båtar istället, eftersom min egen har självläns.
Vi tillbringade några mysiga timmar där på bryggorna, metandes efter lite abborre bland båtarna.

Och, visst gick det på borrar också.
Enligt storebror så var det -som vanligt!!!
Lillebror fick den största.
Den fick vandra någon orolig timme i våran hink i väntan på att kanske bli en av några som skulle hamna i röken.
Men som tur var för Robban, som han döptes till, så vart det ingen rökning och han återfick friheten.
Det var nästan så att vi hörde hans..... -Phu!!

Till sist så kom det ett sms från Granaten och Fluganberg som gör Västra Jämtland, i trakterna kring Bydalen, i sms;et stod det så här.
"Öring 1kg dax att ätas"
Kan bara hoppas att dom får fortsatt bra fiske och att vädret inte är som här hemma.
Jag blir inte alls svårt sjuk av längtan.

-=Ta hand om, och vårda Tiden och Varandra=-

Första Höststormen

Jaha, den 4 Augusti och den första höststormen drabbar oss.
Regnet bara vräker och fortsätter även idag den 5;e, vinden har mojnat lite men är fortfarande hård.
Och semester har man...hmmm, men jag går inte i bitar för det, utan det finns massor att göra inomhus med både smått och stort.
Så varför inte komma tillbaka med den icke så professionella, men ack så användar-vanliga testen av dom spön och rullar som jag köpt på mig under våren.

Ni kanske börjar bli nyfikna på hur jag nu upplever mina båda ihopplockade spön så här efter lite testande både hemma men också i Ottsjö.
Med 5# Guidline LPXe;t är jag mycket nöjd. Tillsammans med Guidlines egen Pounch Pro lina så jobbar spöt precis så som jag vill ha det. Det tvådelade spöt (ett sånt som jag har) skall tydligen kunna upplevas lite snabbare i aktionen, men om man som jag kör med 6# WF lina så är man tillbaka på den 4 delade känslan, som alltså är lite mera avspänd i sin aktion, och så som jag, med min kaststil upplever som lugnare och mera följsam trots att man kommer upp i lite linlängder. Riktigt skönt spö helt enkelt, som lämpar sig väl för både mindre vattendrag och lite smygfiske, men också i lite större vatten, och med mera lina i luften.
I inget av fallen så upplever jag som att jag tappar i "träffsäkerheten" i kasten.
Rullen som sitter på spöt, en Vision Koma VK56;an känns lätt och fin, och gör att jag upplever spöt som rull-löst, alltså inte den vikt som skapar obalans i spöt som kanske en annan rulle hade gjort. Driftsäker och en behaglig broms.
Men visst, det skulle vara kul att fått se den jobba mot en 2-3kg öring i strömmen, men när det väl inträffar, så kommer jag att uttala mig om rullen då.

Det andra spöt, ett äldre Black Shadow spö satte jag en lina på från Loop 7# WF men får inte riktigt samma sköna känsla i som LPXe-spöt.
Kanske inte att begära, men visst jag hade hoppats att det skulle svara lite bättre.
Nu har jag testat att svinga lite större flugor på det spöt, och det jobbet orkar det med, men jag kanske skall testa att gå upp en klass till på lina då, eller köra en lägre. Vet inte än, men återkommer när det är gjort.
Nu får det duga som spö för lite större Wolly Worm tex men också andra lockande stor öringsflugor.
Hoppas att det även på detta spö kanske får gå på nått större under resan som kommer nu under vecka 34.