Mitt första besök i Idsjöströmmens vatten

Idsjöströmmen, 29 Juni till den 3;e Juli

Åter i Roslagen igen efter en resa till Jämtland som jag tror innehållit allt.

Väder har vi haft och mycket av det, lika så vatten.
Ändå vill jag sammanfatta resan som väldigt lyckad fiskemässigt, trots att vi återigen gick bom på topparna.
Ni får läsa mer om det i inläggen.
Jag tänker göra uppdelning av resan, det första inlägget kommer att handla om mitt första besök i Idsjöströmmen och så sammanfattar jag Ottsjö i inlägg två.
Vi landade i Gimdalen redan på tisdagskvällen och reste våra tält och boade in oss uppe vid vägbron som går över Idsjöströmmen vid mynningen ut i Idsjön.

Allt såg mycket lovande ut, stora moln av sländor i alla dess färg och former svärmade, bäcksländor, slamsländor och danicor blandades under kvällen.

Uppe på vägbron var det som att gå in i ett grått moln av små slamsländor.

Allt är inte snö som faller

Efter en ganska knölig natt i tältet så var det äntligen onsdag morgon och dags för första kasten i strömmarna.

Redan i mitt andra kast så mullrade åskan tung på inte allt för långt avstånd och ganska kort därefter så drog tunga regnskyar in över Gimdalen.

Som ny i ett vatten så gick den första tiden åt till att läsa vattnet och försöka hitta fiskbara platser.

Granaten, Fluganberg och Blidö-Matte, som varit där under många år kom med mängder av bra tips och ganska snart hade jag krokat min första Idsjöströmmsharr, ingen jätte, men en fisk på dryga 30cm.

Ytterligare harrar steg villigt och tog min högt flytande cdc cone caddis.

Regnet tilltog ännu mer och vi bröt fisket för en stund. Fluganberg och Matte åkte ner till Bräcke för att köpa den frukost vi glömt handla men innan dess fick vi flytta Mattes tält som tyvärr hamnat i en liten grop och som nu i regnet fyllts med vatten.

Efter en stunds vila och när regnet gjorde ett av sina korta uppehåll så gick jag nedströms igen för att pröva lyckan. Flugan landade bara någon meter från land där en större fisk gått och vakat.

Flugan försvann i en vakring modell större och sen blev det stumt.

Fisken tryckte i gropen och vägrade komma upp. Efter en ganska seg dragkamp fick jag honom att lämna den skyddande hålan och röra sig lite nedströms. Med hullinglösa krokar och tung fisk får man inte tappa spänn mot fisken utan hålla ett jämt tryck hela tiden.

Mitt klass 5 spö jobbade ordentligt och när tio minuter hade gått började den stora Harren att kännas trött och det var dags att lägga den i håvgarnet.

Med ingen av vännerna närvarande och kameran liggandes i Fluganbergs bil blev en ”tumme upp” från min fiskande granne, en cigarrrökande engelsman, min klapp på axeln.

Den stora vackra gråharren mätte hela 55 cm och blev min största harr för veckan.

Harrarna i idsjöströmmen har så otroligt mycket mat, vilket gör att de är riktigt breda över ryggen och runda runt magen.

När väl fisken gått tillbaka ut i strömmen gick jag upp till tältet och satte mig i trädgårdsmöblerna som ställts runt vindskyddet, smuttandes på en whisky med ett härligt belåtet leende över läpparna.

Resan till Idsjöströmmen var räddad.

Blidö-Matte landade sin största för resan som mätte hela 47cm samma dag och även Fluganberg fick fisk strax över 40cm

Blidö-Matte i grillartagen

Kvällen blev en riktigt blöt historia och stora delar av tiden satt vi runt elden och pratade. Väldigt mätta och belåtna efter en god middag.

En blå, modell campingstol fanns också i vindskyddet, den gjorde jag beslag på fort och kallade för 55cm tronen.
Jag skulle ha den hela veckan även om Fluganberg gjorde ett tappert försök att putta mig av tronen.
Dag två, mycket bättre vädermässigt även om fisket för mig inte var alls som dagen innan.
Harrar i storleken 35-40 cm verkar det finnas precis hur mycket som helst av i strömmarna.
Alla fick vi fisk.

Bäcksländekläckning

Fiskepaus

Väldokumenterad Danica

Blidö-Matte under kvällsfisket

Granaten smygfiskar

Dag tre måste ändå sammanfattas med orden ”upp och ner” fiske.

Vädret var strålande, solen lös från nästan klarblå himmel och äntligen skulle jag få utforska hela strömmen med polaroidglasögonen på.
Harren var verkligen på gång och när vi lånat Kullagården för att laga ytterligare en god middag så kunde jag räkna in nästan 20 fångade harrar med en topp som låg runt eller strax över 50cm strecket.
Men snackisen för dagen blev ändå Fluganbergs storharr som efter en lång kamp och 200 meters rusning slutligen rätade kroken lite och gick av.
Jag följde hela kampen ståendes på fel sida strömmen och kunde inte nå honom för att hjälpa till med en nedströmshåvning tyvärr.

Fluganberg under kampen med en av strömmens storharrar

När fisken tillslut gick loss blev han bara stående en stund

ute i strömmen, bet sen av flugan och vadade sakta in mot land med tunga steg.

Lycklig i den olyckliga stunden.

För det är väl lite så man känner, lycka för valet av fluga, kontakten och kampen men olyckan över tappat personligt rekord.

Väl uppe vid vindskyddet kunde vi skaka hand och bara gratulera till kampen.

En uppskattning sa närmare 60cm.

Det skall sägas att det bara någon dag innan vi var på plats fångades en Harr på 59cm.

Dagen var som tur var inte slut och jag skulle få min revansch som håvhjälp, när Granaten lockade en dryga 50 plussare till hugg i ett av bakvattnen.

Denna gång var jag bara ett 50 tal meter uppströms och kunde vada mig ut till undsättning och håva den granna fisken i höljan nedanför honom.

Granaten med 50 plus harr

Min för dagen största, runt 50cm. Skönt med spolgrepp på Harr

Så för mig, som ny på denna plats, var resan en stor fullträff.

Väder och vind plus den stora vattenmängden till trots fick vi många och fina fiskar och underbart härliga stunder vid elden i vindskyddet.
Lars-Åke var med William och filmade, så tyvärr fick jag aldrig träffa honom, men Jennifer var en fantastisk värd och gjorde flera besök hos oss för att dela både våra lyckliga men också mindre lyckliga stunder.
Och det märks verkligen att Jennifer och Lars-Åke brinner för fisket och för att vi fiskare skall ha det bra i Idsjöströmmens vatten.
Det är med massor av entusiasm och värme som hon tog emot oss.

I den senaste Flugfiske för Alla som låg i brevhögen när jag kom hem omnämns Idsjöströmmen som ett ”konstgjort” vatten. Och jag har läst detta på flera andra ställen också, ett konstgjort och byggt vatten.
Jag tycker det känns helt felaktigt att säga så, visst har en grävskopa format strömmen på många platser, och ibland kanske inte alla djupgropar ligger så logiskt om man ser till hur strömmen ser ut.
I samma tidning eller på samma forum som jag läst detta med konstgjort vatten, kan man också läsa om regnbågsfiske i put and take vatten med inlevelse och entusiasm.
Visst, detta är en skapat vatten, men det är skapat från något som faktiskt var konstgjort, nämligen en flottningsrensad strömfåra, det om något, ett konstgjort vatten.
Det är som att jämföra konst eller en god whisky.
Ett bra konstverk ligger i betraktarens ögon, tavlan kan vara köpt som hötorgskonst för någon hundralapp eller inropad på Bukowskis för flera miljoner.
Det är inte priset utan upplevelsen som man som betraktare vill åt.
Den som skapade tavlan hade säkert samma mål och köparen föll för dess skönhet.
Båda måste finnas för att ge alla möjligheten att sätta något vackert på väggen.
Samma gäller Whisky, finns för några hundralappar och smakar ganska gott, men så finns de som är beredda att lägga mer pengar för att få den upphöjda smaken av godhet.
Detsamma gäller detta fiske. Är man beredd att betala några hundralappar till, så kan man få uppleva ett av Sveriges bästa harrfisken i strömmande vattendrag.
Jag åker själv till våra närbelägna regnbågssjöar för fiske och njuter av det, men det är på sådan här platser, där fisken är viktigare än fiskaren som jag får min upphöjda njutning.
Jag misstänker att detta arbete skapat mången djupa veck i pannan hos Lars-Åke, men idag kan han och Jennifer vara stolta för det dom åstadkommit, bara insektslivet är väl värt ett besök så här i försommartid.
I mitt nästa inlägg, om fiskedagarna uppe i Ottsjö kommer jag skriva mer om detta, min högst personliga inställning till fisket och en resurs väl värd att vårda.
Till Idsjöströmmen hoppas jag åter få komma och avnjuta det vackra och goda i att vara flugfiskare.

Tack till mina fiskevänner, Granaten, Blidö-Matte och Fluganberg för guidningen och några riktigt trevliga dagar tillsammans, och ett stort tack till Jennifer för tröjan och att du delade våra stunder där vi strömmen.

Läsvärt om Idsjöströmmen
Idsjöströmmen, hemsida
Idsjöströmmen, bloggen

-=Skitfiske=-