Ja så kan man absolut sammanfatta det som mötte oss när vi vek av vägen i Undersåker och började klättringen upp mot Ottsjö.
Ja, nog stämde rapporterna jag fått. Till och med Trillevallens liftsystem på Välliste var fullt av snö, så nog kunde man ha kul en dag där med pulkan om man ville.
Men vi var ju inte här för att bygga snökojor, vi skulle ju fiska och det med torrfluga på vakande harr och öring.
Det var inte utan att det smög sig på ett visst tvivel i bakhuvudet, hur skulle åarna se ut.
Mårtensson hade nu också anslutit för fiske och bjöd på nybryggt kaffe och tilltugg när vi kom fram efter åkningen från vårt äventyr i Gimdalen. För oss tre som haft nattvaka vid strömmen dagen innan blev det inget fiske första kvällen, utan istället persedelvård av tält och fiskegrejer. Mårtensson däremot var fiskesugen och gjorde en kort tripp till en liten å där flera fina harrar krokades och återutsattes innan han åter var tillbaka i stugvärmen igen.
Fluganberg vadar där vi normalt går till strax över knäna
Redan första dagen besannades mina värsta farhågor, ån gick vårvattenhög och vad värre var kranen till Håckrendammen hade inte varit öppen så där rådde höstvattennivåer. Behöver jag säga att ibland är det bra att vara lång, för innan veckan var slut fick Granaten gå på tå över vaden och då med bara någon centimeter till godo ändå.
Även här skulle jag kunna hålla mässa om kraftbolagen och deras härjningar i våra vattendrag, och nog svor jag både en och två gånger men vad värre är tycker jag är att det finns människor i området som faktiskt lever på detta, att vi kommer tillbaka år från år för fiskets skull. Och för dom måste detta bli än värre, och nog möttes jag av besvikna miner lite här och där.
Jag, jag nöjer mig med att säga åt helvete med dessa giriga kraftbolag, som OM dom nu kommer att få tappa magasinen på vatten redan under sommaren kommer att räkna detta som förlust och därmed säkert hävda ökade konstader för oss kunder.
Nog om dessa giribukar och åter till det långt mera trevliga på vår resa.
När vi väl vadat oss fram genom vattenmassorna så krokades redan första dagen några fina matfiskar som skulle bli grunden till vår kommande fiskmiddag.
Fluganberg vadar försiktig i läge
och resultatet lät inte vänta på sig.
Första dagarn gick och våra vinterplaner om smygvatten och besök på fjället hade nu spolierats så fisket blev inriktat på ån.
Det var enligt min mening ovanligt många fiskare i området i år, och många var dom som på raska ben vadade ut i strömmen längs åns kanter vilket gav till följd att fisken tog plats mitt i ån istället.
Är det nu mycket vatten och flödet stilla så måste man, trots åns storlek faktiskt smygfiska ån för att nå bästa resultat, vi gjorde det och efter någon dags fiske så kunde vi värma på stekpannan för att ställa till med fest. Stekt harr och öring filé med egentillverkad romsås och färskpotatis och till detta ett gott vin.
Flugfiskefest
En sak vi också märkte var att fisken var väldigt tunn, öringar som normalt borde ligga kring 6-7hg var nog långsmala och tunna och vikten var knappa 5hg.
Av maginnehållet att dömma så var det landinsekter som gällde de första dagarna, spindlar, myror och diverse skalbaggar hade stått på menyn och det gör ju ingen öring fet.
Men så kom några dagars värme och framför allt några kvällars värme och nu började det kläcka, danicor och gula forsländor kom svepande ner med strömmen och fisken gick bara och plockade i sig av överflödet. Även simsländorna kläckte längre upp i ån och stor fisk började visa sig när dom försåg sig. Jag lyckades återigen att kroka alla tre i åns klara vatten, Röding Öring och Harr. Rapporter viskade också om en riktigt fin öring tagen i ett annat fint litet smygvatten av en Facebook bekanting, men de får förbli en hemlighet.
Mårtensson fiskar på åns vackraste plats
Det fanns också några andra som nu vaknade till liv, små elaka jävlar som knappt syns och som gör livet surt för precis allt levande i skogen. Sveiden, dessa miniatyrmonster som i outömligt antal letar sig in under kepskanten, bakom öronen och längs läppar och ögon, dit inget myggmedel i världen når och biter en till oförstånd där ute vid åarna.
Maskerad eller bara överlevnadsinstinkt?
Långa, tunna och smala öringar tog nu våra torrflugor
Fisket flöt på och det visade sig att dagfisket var bäst, vi väntade ut några kvällar men ingenting hände och när vi under dgarna hade kontakt med flera fina fiskar så var det bättre att lägga energin på de och istället vila nattetid, ja vilket innebäör kortspel och social samvaro på hög nivå istället.
Allt skall få plats på en fiskeresa, och alla ingredienser fyller ett syfte för att såsen skall bli bra.
Som tillexempel vår middagsresturang några av kvällarna när vi valde bort köksbordet för en långt mera trevlig plats.
Eller vad säger ni om följade bilder från Restaurang Playa del Ottsjö!!
Underhållningen på vårt hak stod denna gynnar för.
Vet ni att en hungrig hackspettsunge kan pipa cirka 2-3 ggr/sekund.
Kan ni nästan räkna ut hur många toner den hinner frambringa under
ett middagsstopp på en dryg timme.
Fisket blev under veckan bättre och mer fisk visade sig om man fortsatt gick försiktigt fram.
På en liten promenad längs en del av ån så krokade jag hela 6 öringar kring 5-6hg alla tagna på en lite specialklippt Dagslända Thorax i oliv färg. En annan fluga som gick riktigt bra var Adams med parachute plus en egen variant med svart dcd som jag både fiskade torrt och som våt.
Denna harr föll för en Adams med parachute
Även denna harr tog min Adams
Veckan började närma sig sitt slut och med facit i hand och under de omständigheter vi haft så måste jag väl ändå säga att vi lyckades ganska bra med vårt fiske. Det var lite svårare att komma i läge och kasten blev, när vi inte kunde smygfiska av lite mera dängarart, men så är det ju ibland, man får inte alltid precis som man vill och det är väl just det som är tjusningen med flugfisket, att hela tiden få fortsätta att lära sig och utveckla sitt fiske och sätten att fiska på.
Just det, så var det ju det där med 45;e året i rad på samma ställe. Ett litet jubileum väl värt att fira tyckte jag och bar med mig en flaska skumpa ut till ån en dag för att bjuda mina fiskevänner på.
Och naturligtvis så valdes platsen därefter, åns vackraste för dagen förgylld i sol och nästan klarblå himmel och bäst av allt, inga sveiden.
Hur jag skall fira mitt 50;e år?
Mina tankar går kring att åka dit när semestern börjar och inte åka hem förrän den är slut, men dit kommer vi om 5 nya underbara år i Svergies vackraste by.
Till sist vill jag bara förmedla känsla och njutning och samtidigt passa på att tacka mina fiskevänner för dagarna vi hade på vår resa.
En sista grej. Nu finns en mycket trevlig och på god väg att bli en välsorterad fiskebutik igen i Åretrakten.
Min fiskebroder Lunkan och hans gäng står och tar emot er med sitt kunnande och engagemang kring allt som rör både Fiske och Jakt.
Så är ni i området ge butiken en chans, det är den väl värd.
Jaktia butik i Åre
¸.·´¯`·.¸¸.·´¯`·.¸>< ((((º>
1 kommentar:
Tack, käraste bror, för din fina återberättelse! :) Och vilken fin bild på dig i ån!!! :) Det leendet...
Skicka en kommentar