Jämtar och Rospiggar i jakten på havsöringen.

Tre Bloggar, Tre bloggar träffas på en strand.
Vi söko få silver uti våra kalla hand........
(Musik: Tre gubbar från pepparkakeland)


Klockan visar strax efter halv sju när det piper till i mobilen.
-Passerar Täby nu!!
Kort och enkelt, precis som det skall vara när det nalkas fiske. Meddelandet är från Lunkan (med bloggen Årefiske)som tagit sig ner till Roslagen för lite fiske och familjesamkväm. I dagarna två skall vi nu ägna havsöringen all kraft och tid.
När den vita fåården lämnar Hallstavik så har jag hunnit hämta upp Fluganberg, Granaten och Mårtensson också. Och på vägen ut mot Roslagen så skall Lunkan möta upp Mr Troutlaw (med bloggen The Outlaw Trout). Så det är för öringen, en fruktad styrka som nu sitter i bilarna för att mötas i Älmsta och sen köra den sista biten ut mot kusten. Efter sedvanligt handskak så övergår snacket direkt till vår antagonist för dagen, öringen. Morgonens lätta regn är borta och solen visar sig med några få kämpande solstrålar för att sen försvinna för resten av dagen. Lite samkväm på stranden sedan splittring. Jag, Mårtensson och Granaten halkar oss fram på klipporna norrut medans dom andra tre vadar ut på sandbottnarna.

Mr Troutlaw i morgonljus.

En ganska lång stund går innan jag har min första kontakt, ett hårt hugg nära land. Lyfter spöt och får bara en kort dunk till svar och sen inget mer. En kort stund syns virveln efter fisken bland vågorna, sen blir allt lugnt igen. Ingen större fisk, men ändå kontakt. Sms;ar Fluganberg om min kontakt och hinner knappt stoppa ner mobilen innan svaret kommer.

-Troutlaw en båge ca 8hg!!

Det händer ibland att man kan lyckas få en regnbåge vid detta fiske. Och Troutlaws båge var en vacker liten sak, helt silverblank så när som på ryggen som skimrar lite i grönt.

Valen är många när huggen uteblir.

När vi fiskat av sträckan så blir det återsamling och den lilla ringen av fiskare som diskuterar nästa val bildas. Känd plats stod som val och snart satt vi i bilarna för transporten dit. Väl framme så var det trångt på parkeringen och kartan åkte istället fram. Ny plats och ny åkning.
Efter en kortare promenad genom skogen så stod vi åter vi havet. Nu lockade lite lä i vindskyddet och vi startade upp våra spritkök för att värma på lunchen. Köttsoppa a'la Mårtensson med bröd och dryck. Varmt matigt och väldigt gott.

Granaten stod för passandet av spritköken.

Normalt står vi en bra bit från varandra djupt fokuserade och koncentrerade på uppgiften Men nu infinner sig kanske den bästa stunden på den här typen av fiskeresor. När man som mätt och belåten fiskare faller in i den sociala stunden. Delar upplevelser och tips med varandra, skrattar åt anekdoter och historier som berättas. Inga storfiskarvalser, utan bara sådant som upplevts och som man gärna delar med sig av. En salig röra med jämtar och rospiggar, alla med olika bakgrunder och förutsättningar men med ett gemensamt intresse, fisket.

Fluganberg, Troutlaw och Lunkan.

Efter en trevlig stund vid vindskyddet så var det åter dags att ge öringen en match. Lunkan tar den närliggande viken då han skall försöka locka till hugg med flugspöt. Fluganberg och Troutlaw gör också dom en vända, men återvänder snart till vindskyddet igen. Jag, Mårtensson och Granaten ger oss återigen ut på vandring bland dom hala klipporna. Vik efter vik passeras men ingenting händer. På en av plasterna tycker jag mig se en rörelse i ytan, och fiskar av viken ordentligt utan att känna något. Klockan har rusat på och vi bestämmer oss för att fiska av den sista viken innan vi bryter för dagen. Spegelblank ligger den grunda viken och redan i mitt andra kast så hugger det. Ingen stor, men nu är det fast fisk.
Men den beter sig konstigt. Och ganska snart kommer den upp till ytan. En imponerande tandrad för att vara en havsöring, och för att inte tala om färgen. Ljust grön.
Med ett elakt litet leende kommer den lilla gäddan emot mig. I och för sig en kul fisk att få, eftersom den kustlevande gäddan mer och mer lyser med sin frånvaro. Det är inte hårt fiske som i första hand fått den att försvinna, utan svält. I och med torskens försvinnande så har skarpsillen (strömmingen) tagit över och äter rent på föda som dom små gäddynglen skulle ha levt av. I detta ämne finns det massor att läsa om på nätet, bland annat från Henrik C Andersson, våran Länsfiskekonsulent.
Gäddan återfick sin frihet och vi återgick till samling och hemgång för dagen.

Lördagen gick och söndagen kom. Lunkan, som lånat sängplats hos mig, och jag sitter i bilen redan vid sjutiden påväg ut mot kusten igen. Återigen försöker vi på kända platser och idag var parkeringen tom när vi kom. Granaten och Fluganberg är redan på plats. Och vi kan efter lite plock med grejorna köra igång vårt fiske. Vinden ligger på in mot land, så flugspöna lämnas i bilen. Fiskar oss söderut. Färger och olika typer av drag testas, men öringen är som bortblåst. Min alldeles speciella vik fiskas också av, men inte heller där står det någon fisk.
Bryter för en kopp kaffe och nu kommer äntligen lite trevliga rapporter. Fluganberg har haft en följare, en öring som följt draget in på grunt vatten men sedan vänt åter ut i bränningarna.

Lunkan fiskar Patrik Bay.

Resten av förmiddagen avlöper med lite fiske blandat med fika och snack vid vår samlingsplats. Lunkan ser öring röra sig ett tiotal meter från land men ingen kontakt. Troutlaw möter också upp efter någon timme med rapport att hans vän från Fogdö krokade fisk redan på andra kastet när dom kom. Jag bryter mitt fisk vid lunch för att vända hemåt igen för lite farsdagsfirande med barnen.

En mycket trevlig helg tillsammans med nya och gamla vänner är till ända. Jag kan bara konstatera att jag är lyckligt lottad som får vara med om sådana här dagar. Att kunna dela sitt intresse med någon är trevligt, och här var jag omgiven av dom.

Så till er som var med och gjorde helgen så trevlig, ett stort tack. Och jag hoppas att vi snart möts igen där ute vid vår vackra roslagskust.

Och till öringen då........ I´ll be back!!

¯`·.¸¸.·´¯`·.¸Skitfiske¸.·´¯`·.¸ ><((((º>