Translate

onsdag 22 juni 2011

Har vi glömt vår egen barndom tro?

Tänkte att jag spinner vidare lite på föregående inlägg idag också.
Fick ett så bra svar av Mr Troutlaw i ämnet att jag inte kunde annat än fortsätta.
Svar från Troutlaw:
Bra inlägg som sagt. Men inte så konstigt att det är som det är, tycker jag. Sett ur ett annat perspektiv – min fiskeklubbs, så har mycket idéella ansträngningar lagts på att locka yngre förmågor. Då har det av gammal vana landat vid tävlingsfiske. Inte så ovanligt inom många fiskeklubbar, tror jag. Men idag förstår inte yngre varför man ska mäta sig mot varandra med plastkassar fulla av död fisk. På klubbnivå är vårt Sportfiskeförbund än idag starkt förknippat med tävlingfiske. Och håller man på med en verksamhet som hör hemma i förra seklet så får man det man förtjänar.


Han har helt klart en poäng där.
För hur var det nu vi själva började en gång?
Var det tillsammans med 20 andra fiskesugna barn med ett metspö i handen, inordnade i någon form av fisketävling?
Jag har varit ledare inom idrotten sen början av 80- talet, haft hand om ungdommar som både satsat hårt men också spelat för att det är kul.
Olika mål med sitt idrottande, men, och kanske det viktigaste av allt, alla började dom från noll en dag för att dom gillade att spela boll.
Vi ledare kallade detta för bollek och satte regelverket därefter.
Bort med en massa olika krångliga regler tills bara det viktigaste återstod, helt enkelt att vara ombytt och ha kul. Tävlingsmomentet kom in långt senare.

Så, vad har då jag fått med mig sen mina första kast som fiskare?
Ombytt och ha kul!!
Bra kläder, gott sällskap vid en fika stund är oftast det vi alla pratar om när vi sätter oss och sammanfattar i vintermörkret.
Så varför skall vi då göra det svårare för barnen?
Bollek kallade vi det, fiskelek kanske man kan kalla detta då.
Ta en dag, fånga upp en grupp barn och ta med dom till sjön, grilla, lek kurragömma och fiska.
Ha frågesport om fiskar och fiske.
Ha alltid med hinkar för att kunna titta på fisken innan den släpps ut, och är det då någon som vill grilla sin egen fångade lilla abborre, låt det ske.
Det blir inga rovfiskare av sådana barn.
Vill någon meta på sin bulle istället för att äta den, låt gå.
Vill någon släppa ut sin mask istället för att sätta en på kroken, låt det ske.
Få regler och satsa hellre på upplevelsen.
Och kanske framför allt, ge av din uppmärksamhet och tid.
För precis som Flugbindar´n avslutar kommentarerna med:
Så sant Patrik. Bättre pensionsförsäkring kan man inte ha, en fiskekompis på gamla dar.



En liten harr hamnade över glöden.

Är man drygt 4 år så är detta en stor öring, och speciell eftersom det var den första.

Fiskelek

Lärt sig skilja på hona och hane

Klassiker och så mycket svensk sommar det kan bli

Snöre och en pinne

Hur viktig är inte denna stunden då

Blåbär är gott

Vi skall inte göra det för svårt för barnen. Låt dom guida oss en dag för att se vad deras uppfattning om fiske är. Jag lovar, det skiljer sig en hel del mot hur vi ser på det idag, men inte mycket alls mot hur vi själva såg på det då.

Till sist, en riktigt bra liten film från amerikat!!



¸.·´¯`·.¸¸.·´¯`·.¸ ><((((º>

Inga kommentarer: