Lite här och var i fiskepressen och på
Internet dyker det upp små varningstexter om hur det är ställt med vår kära
Havsöring i Stockholms Län.
Sätter man sig ner och sammanställer allting så inser man att det just nu inte står så bra till.
Snittstorleken på fisken har genom åren haft en nedgång, och de fiskar som ändå fångats har varit få. Det finns säkert en mängd olika orsaker till detta, och det skulle vara kul att få era egna erfarenheter. Så kommentera mer än gärna, eller varför inte dra iväg ett
mail, så publicerar jag om ni samtycker.
Att mannen vid rodret inte hinner läser allt som publiceras förstår jag.
Men Jordbruksminister Eskil Erlandsson borde omge sig med folk som kan ge honom grunderna till att fatta rätt beslut.
Och i rollen som "chef" finns ett visst ansvar.
Det är ju inte bara Havsöringen som kämpar
motströms just nu. Ålen gör det, den vilda Laxen gör det och för att inte tala om Torsken och vår Gäddstam.
Och vad är modellen man fortsätter att jobba med?
Jo, det sätts i mängder med fisk i olika projekt utan att för den skull ha gjort någon form av förstudie eller
projektering.
Finns det bara en liten bäck, så nog sätts
smolt i massor in i den.
Eller som för ålen, kompensera med Glasålar, som man sedan har sett inte hittar hem, och som dör utan att komma varken söder eller norrut.
När det sen också dyker upp några torskar på ekolodet norr om
ölands norra udde, jag då slås det på pukor för att torsken är tillbaka.
Nu har jag haft lediga dagar, och ägnat lite tid framför datorn eller i soffan med en tidningstrave.
Min enda slutsats är att Östersjön
sakta men säkert håller på att göras om till ett stort "
Put and
Take" vatten.
Vad kan annars vara meningen med att varje år pumpa östersjön full med odlad fisk?
Ålar, Öringar, Lax, Gös mm mm.
Vad kan vi då göra åt detta faktum?
Oj, det finns många
idéer, frågan är bara hur vi skall nå upp med frågorna till dom höga hästarnas män. Hör dom verkligen oss, eller kanske framför allt, vill dom höra oss.
Öringen till exempel.
Skall öring sättas ut i något vatten, skall detta först ställas iordning för att kunna hålla lekande vuxen fisk. Gör gärna
stödutsättningar, men detta i
fördröjd form så man kan utvärdera varje
utsättningsresultat mot vattendragets egen produktion.
Och varför inte stänga flera områden under hösten för fiske, precis som man gör i dom södra delarna av landet. Förstärk bevakningen, vilken också ger arbetstillfällen.
Totalförbjud det strandnära nätfisket.
Finns det
fördämningar eller liknande i den lekande fiskens vattendrag, så se till att viss del vatten alltid går genom trappor eller annan vandringshjälp.
Att bygga en laxtrappa som sen står torr ger bara dumhetspoäng.
När det gäller Ålen och Torsken är debatten så otroligt korkad att jag inte ens tänker kommentera den. Men att sätta ut ålar som redan från första dagen i sitt nya hem och fram till sin död simmar omkring och undrar var den är så dumt att man undrar om mannen som kom på detta genidrag ens kan knyta sina egna skor.
Eller att tillåta torskfiske bara för att några stackare råkat dyka upp på ett ekolod norr om gotland.
Här finns bara en enda sak som hjälper. Ett totalt fiskestopp och för ålen en sak till, att säkra ålens vandringsvägar.
Gäddan då? Är den verkligen hotad?
Ja, vi som finns ute på sjön märker dess nedgång i vissa områden.
Och här finns en del startade projekt för att rädda skärgårdsgädda. Bland annat var jag och lyssnade på Henrik C Andersson som är
länsfiskekonsulent vid Länsstyrelsen i Stockholms län.
Han pratade om vikten av att återskapa lekområden för gäddorna och införa
fångstbegränsningar.
Gäddans stora problem är att dess föda i yngelstadiet nästan är borta, och gäddorna svälter ihjäl. Vad är anledningen till det då?
Sillen bland annat. I avsaknad av
rovfiskar, som tillexempel Torsken så har sillen bara blivit fler och fler, vilka äter samma föda som dom små gäddorna.
Så, allt hänger ihop kära Eskil Erlandsson!!!
Som jag skrev, kom gärna med egna inlägg och kommentarer. Vore kul att höra från er och era erfarenheter.