Takläggar´n och jag på fiske.

Ni har säkert alla som läser detta små underbara fiskehistorier från gångna fisken att berätta för varandra där runt en öppen eld med en kopp nykokt kaffe i handen.
Jag tänkte nu berätta om just en sådan, en som kanske inte på alla sätt avspeglar en normal fisketur, men som trots allt sitter kvar i mitt minne för alltid.
Det är många år sen nu, men ändå färsk i minnet och mycket mycket speciell.

Jag och en kompis befann oss i jämtland med våra familjer och på dagordningen stod en fisketur, bara han och jag. En sådan där tur man bara kan längta efter när man har familj och småbarn.
Han, min vän som vi kan kalla för takläggar´n stod klar vid bilen när jag kommer ut ur stugan. Vi vinkar av familjerna och sätter leende av ut mot våran helkväll. Inte ont anande om vart kvällen kommer att föra oss.
Första stoppen blir Östra Vålådalen för kortköp. Vägen dit går fort och från bandspelaren i bilen strömmar Clarens Clemmons - You´re a friend of mine från skivan Hero.
Något av våran gemensamma Theme Song.

Väl framme så far vi runt i bakluckan på min gamla volvo efter plånböckerna.
Med pengarna i handen så slår vi igen bakluckan utan att titta efter ordentligt.
Ett konstigt ljud hörs och luckan går inte helt igen utan åker sakta upp igen.
Vi tittar på varandra, tittar på luckan, helt oförstående av vad som hänt.
Ut ur volvons gapande inre sticker ett litet och numera något krökt flugspö upp.
Vi tittar åter på varandra och inser vad som hänt.
Nu skall ju inte en sådan grej få stoppa oss från det annalkande fisket.
Kort handlas och vi tänker ge oss på två av Vålådalens åar samma kväll.
Flugfiske är numera bara att glömma, så det får bli spinnspöt.
En kort bit bort ligger vårat första mål. Ett vackert vattenfall med stora fina gropar och höljor som lämpar sig väl för fiske med spinnare.

Vädret är klart och fint och kvällssolen värmer fortfarande.
Vi fiskar både ovanför och nedanför fallet utan att känna något. Ja förutom takläggar´n då som känner att naturen kallar honom till ett lite mera dolt ställe för att tillsammans med myggen och avskildheten uträtta storverk.
Själva finishen blir dock lite annorlunda då han märker att något papper inte fanns vid hans sida. Så det får bli jag, som stegar upp för den branta slänten för att hämta hans räddning.
Jag lobbar in rullen på handgranats maner och stunden avlöper sedan till belåtenhet.

Fisken vill inte visa sig, så det blir att åka tillbaka till Östra Vålådalen för
nytt kortköp till nästa å. Halvvägs upp för slänten så slinter jag med ena foten i den branta sluttningen, tappar fotfästet och för att inte falla bakåt ner mot stenblock och den väntande strömmen så kastar jag mig fram och faller hårt mot marken.
Ligger stilla en stund om som för att känna igenom kroppen efter skador. Men jag är hel, dessvärre så är inte min ABU haspelrulle det. Foten sitter kvar i handtaget men resten av rullen ligger kvar på marken. Glad för att ha undkommit själv från större skada så samlar jag ihop mina delar och fortsätter upp till bilen.
Nu börjar resan kännas lite avslagen, men väl framme vid Östra Vålådalen så har takläggar´n fått mig på humör igen, med lite hjälp från Clarens då såklart.

Nu kollas bakluckan noga så inga fler spö haverier inträffar.
-Va fan é min plånbok? Det är takläggar´n som har sådan funderingar.
Letar en stund i och runt bilen innan han plötsligt inser var den kan ligga.
Tillbaka till vattenfallet och ner för slänten hasar vi. Han får själv leta på sin egna lilla plats. Han reser sig och jag kan bara se hans huvud därifrån jag står. Ett brett leende möter mig och en tumme upp, där låg den.

Ny plats och nya bekymmer brukar det ju heta.
Vi plockar ihop två kompletta fiskeset av det vi har och sätter igång att vandra den lilla biten in genom skogen för att nå våran nästa fiskeplats.
Det prasslar och sprakar runt oss i skogen, och ett tung flåsande hörs på håll.
Men vi ser ingenting. Jag säger i ett svagt ögonblick att får jag en fisk kring kilot idag, efter allt som hänt så slänger jag kepsen i ån.
Taget säger takläggar´n.
Flåsandet kommer närmare, och precis när vi når fram till vår lilla å, så kommer en mörk, mycket blöt och sliten jycke farande genom skogen. Helt slut sjunker han ner vi våra fötter.
Jaha, vad gör vi nu då.
Skärp och allehanda grejer bildar tillslut ett mycket avancerat koppel och vi startar våran vandring tillbaka ner mot bilen igen.
Vovven, en mörkt färgad Gordon Setter hoppar snällt in baksätet och vi backar ut på vägen igen. Första stoppet är Östra, men ingen känner igen jycken. Vi prövar Vålådalen men inte heller där känner någon igen den nu sovande jycken.
Nu återstår ett stopp och det är i Fångåmon och där vi till slut i alla fall napp av något slag även om det inte är i fisk form. Jyckens hem är funnet och ytterst motvilligt lämnar han den varma bilen för att gå med husse in.

Det har nu börjat skymma. Bortsett från lite kastande vid vattenfallet så är det inte mycket till fiske vi haft, så här på våran kväll.
Men vi ger oss inte. Tillbaka igen, och återigen startar vi vår vandring genom skogen. Denna gång når vi fram och äntligen så kan vi göra våra första kast ut i åns mörka vatten.
Tre kast, kanske fyra sen kommer hugget. En fin öring har tagit min lilla spinnare och ger mig nu en härlig kamp bland sten och rötter. Vid ett tillfälle så rullar han över en stor trädstam som ligger snett ut i åns lugnare partier.
När han väl ligger landad vid min sida så är allt annat som hänt som bortblåst.
Jag tittar upp och ser min vän leende en bit längre bort på väg mot mig.
Han har håven i hösta hugg men ser att det inte behövs.
Vi sitter ner båda två och tittar på fisken, vågen tas fram och han är en fin hanne på strax under kilot.
Jag skjuter upp min keps i pannan. Och tar en klunk ur min vattenflaska.
Vi sitter och pratar om det fantastiska i att det ändå vart så bra efter allt som hänt.
Det är då som han påminner mig om mitt vad någon timme tidigare.
Han knycker med huvudet ut mot ån som för att utan ord påminna mig.
Jag ser när kepsen försvinner nedströms mot den lilla forsnacken sen är den borta!!

¯`·.¸¸.·´¯`·.¸Skitfiske¸.·´¯`·.¸ ><((((º>