Säl, Gädda och så lite blod

Fluganberg och Granaten, börjar bli namn ni känner igen och faktum är att jag fått några mail där jag ombetts att delta lite själv också på bilder och lite mer beskrivning om vem jag är.
Nu kommer inte det att hända just idag, men det kommer längre fram, jag lovar.
Nu då, till dagen, det utlovades ju både både Gädda och Säl och lite blod.

Och vi börjar väl från början.

Sol och riktigt vackert väder, strax över fem grader och den första nattfrosten drog sig sakta undan när vi lämnade hamnen. Siktet inställt på lite gäddfiske, denna gång på väl beprövande vatten.

Har varit lite si och så med gäddfisket under hela säsongen, men idag var det bättre fart på de gröna.

Först att landa två var jag, inga stora men kul med lite böj på spöt.

Längre in i viken så var det Granatens tur att lyfta sin första för dagen över relingen.
Redan där insåg vi att valet av bete verkade inte bli avgörande, jag fick mina på en abborrfärgad Bomber och Granaten sina på en ilgrön Zalt Zam.

Granatens förta för dagen

Vi fiskade på en stund men sökte sedan en helt vindstilla vik för att inta dagens första fika.
Nu värmde solen strålar, så det var riktigt skönt att driva omkring där i viken, helt stilla och tyst, luften är lätt att andas så här på hösten, frisk och klar och det är bara att passa på att njuta, snart ligger viken med fruset vatten och snöbyarna piskar naturen öde.
När vi sedan skulle göra platsbyte så gjorde vi en tur förbi förra helgens sälkobbe, och visst, dom var där idag också. Två stycken låg på var sin sten och njöt i solskenet medans ytterligare 3 nyfiket kom riktigt nära båten.

Nyfiken i strut

När sedan dagen började lida mot sitt slut så bestämdes sista fiskeplatsen till att bli precis utanför hamnen.
Fluganberg som hade det lite trögt i början hade, precis som Granaten, kommit igen mot slutet med 3 stycken lockde till hugg medans jag själv stoltserade med 4 krokade. Granaten hade återigen inte haft turen med sig då en riktigt fin gäddmadam krökt hans spö ordentligt och givit ifrån sig tunga knyckar, innan hon beslöt sig för att lämna honom med bara tomheten kvar.
Nu drog Fluganberg sin wobbler rakt in i en fin lite öppning längs vasskanten och mitt i den lilla viken så tog gäddan, en skaplig gädda kring 3,5kg

Fluganbergs 3,5 kg gädda.

Men det är nog inte vikten vi kommer att minnas från just den gäddan, utan mer det som händer när han skall lyfta henne ombord. Jag hör bara ett -Aj!! och sen får jag snabbt kroka loss fisken från wobblern, medans Fluganberg fortfarande satt kvar i den.
Trots gäddgreppet så hade gäddan ruskat till så pass att wobblern slog upp och drev en av trekorkarna rakt in i fingret.

Som tur är så finns det alltid grejer med ombord, så det vara att knipsa av hullingen och sedan dra kroken tillbaka samma väg som den kom in, genom fingret och vanten.
Hur är det dom brukar säga vid utförsåkning, "skippa alltid första åket, och skippa också det sista"

.·´¯`·.¸¸.·´¯`·.¸ ><((((º>