Hans lite krumma stil och hans breda jämtländska, alltid med något pillemariskt i blicken och aldrig långt till ett skratt. En arbetskarl som aldrig tvekade att ta i på sin gård eller med att rusta leder i fjällvärlden eller hjälpa turister till rätta vintertid.
Hans stora intresse för fisket, naturen smittade av sig och när han kom på besök så fick jag alltid som liten pojk stolt ta fram gårdagskvällens fångst ur frysen och visa.
Det var han som gav min far namnet Bäver-kungen, efter att min far, en kall sommarnatt i juli, när snön klädde fjällens toppar i tunn vit skrud, tog tre stora fina öringar i Bäverdammen, alla över 1,5kg. Så nog har han del i att jag fortsatt komma åter till byn och till människorna där, till naturen och till alla fina minnen.
Mina tankar går till hans familj, fru, barn och barnbarn men också till Ottsjö by som nu förlorat en mycket härlig man, en riktig "jämtgubbe"
Vila i frid min vän
1 kommentar:
Vill bara tacka och säga att ditt inlägg verkligen värmde, otroligt fint skrivet.
/ ett av barnbarnen
Skicka en kommentar